Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet lättare än luft (aerostater) - Det styrbara luftskeppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1098
LUFTFART.
Fig. 1381. Skiss till Meusniers luftskepp
år 1784.
ning genom att uppsöka olika luftlager. Vindriktningen förändras nämligen i allmänhet
med tilltagande höjd.
Det grundlag som tekniken erbjöd för lösande av detta problem var att börja med
icke ägnat att ingiva så särskilt stora förhoppningar. Några egentliga kraftkällor utöver
människans egen kunde man icke räkna med.
Under sådana förhållanden var det icke särskilt
märkligt att Montgolfier och Charles, som ivrigt
sysslade med det styrbara problemet, övergåvo
det som hopplöst.
Emellertid kan man säga att Meusnier redan
1783 angav de huvudsakliga principerna för det
styrbara luftskeppet genom ett projekt som han
inlämnade till rAcademie des Sciences de Paris,
vilket utmynnade i ett mera storstilat företag,
nämligen en luftfärd jorden runt. Enligt detta
hans projekt skulle ballongen givas en oval form
för att den därigenom vid rörelse skulle erbjuda
ett mindre luftmotstånd. Luftskeppet skulle
framdrivas av »roterande åror» som Meusnier
benämnde propellrarna, och dessa skulle drivas för hand. För att bestämma
rörelseriktningen tänkte han sig användandet av ett sidoroder. Liknande idéer framkommo
sedermera gång på gång, men först 1852 omsattes de för första gången i praktiken av en
fransk ingenjör Giffard.
Det hade lyckats Giffard att bygga en ångmaskin, som gav tre hästkrafter. Vikten
var 150 kg, d. v. s. 50 kg per hkr, vilket för dåtida förhållanden var ett gott resultat.
Han tillverkade en
spol-formad ballong med en
största diameter om 12
meter och en längd om 44
meter. Luftskeppets
volym var 2500 kubikmeter,
och fylld med lysgas gav
den en lyftkraft av
omkring 1 750 kg. Då
luftskeppets vikt var 1 420
kg återstod 300 kg att
disponeras för förare,
bränsle och vatten. Den
24 september 1852
företog Giffard en färd med
Hippodromen i Paris som
utgångspunkt och
uppnådde en hastighet av
om
kring 3 meter per sek och en höjd som uppgives till 1 800 m. Hastigheten var ju icke
tillräcklig för att luftskeppet skulle kunna övervinna även en mycket blygsam vind, och
det visade sig också vara omöjligt att återvända till utgångspunkten. För övrigt gav
emellertid provturen vid handen att luftskeppet var styrbart. Tre år senare hade Gif-
Fig. 1382. Giffards luftskepp vid försöksfärd den 25 sept. 1852.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
