Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet lättare än luft (aerostater) - Det styrbara luftskeppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYSTEMET LÄTTARE ÄN LUFT (AEROSTATER). DET STYRBARA LUFTSKEPPET. 1099
Fig. 1383. Renards och Krebs’ luftskepp vid färd den 9 ang. 1884.
fard ett nytt något större luftskepp färdigt, med vilket han 1855 företog en färd med
passagerare. Vid landningen havererade emellertid luftskeppet, och i brist på
penningmedel avbröt Giffard vidare arbete. Det är värt omnämna, att Giffard sedermera
utarbetade detaljerade planer till ett luftskepp med en rymd av icke mindre än 218 000
kubikmeter, ett projekt som ännu icke blivit realiserat, ehuru luftskepp av denna
storleksordning numera tilldraga sig allt större intresse.
År 1872 byggde Dupuy de Lome ett luftskepp på uppdrag av franska staten.
Propellern skulle i detta fall drivas av åtta man. Dessa skulle naturligtvis icke kunna
förläna luftskeppet någon
nämnvärd hastighet.
Samma år byggde
tysken Paul Hänlein i
Wien ett luftskepp med
en volym om 3 000
kubikmeter, som drevs av en
fyrcylindrig gas motor av
Lenoir-typ. Motorn
lämnade 5 hkr och bränslet
togs från luftskeppets
gasfyllning. För att
luftskeppet skulle kunna bibehålla
sin form även sedan gas
blivit förbrukad
pumpades luft in i luftsäckar
placerade inuti gashöljet.
Detta torde hava varit
första gången som en
explosionsmotor
användes i praktisk drift inom
luftfarten.
Bröderna Tissandier samt Renard och Krebs nedlade ett betydande arbete för
den vidare utvecklingen. De använde sig av elektriska element såsom kraftkälla för
elektromotorer. Med sitt luftskepp »La France» om 1 860 m3 framdriven av en 8.5 hkrs
elektrisk motor utförde Renard och Krebs, som voro officerare vid den franska
aero-nautiska avdelningen i Meudon, ett flertal färder med en hastighet av 6 meter per sek
(21.6 km/tim). Bland annat tillryggalade de under en färd i sluten bana mellan
Chalais—Meudon och Villacoublay 7.6 km.
Innan emellertid motorproblemet blev praktiskt löst kunde luftskeppet icke räkna
på någon framgång. Även framsteg på andra teknikens områden, exempelvis i fråga om
gasframställning och tillverkning av ballongtyg, voro nödvändiga. Först med Santos
Dumonts, Lebaudys (båda i Frankrike) och Zeppelins arbeten från och med 1898 lades
grunden till praktiska luftskeppstyper. Några år in på det därpå följande århundradet
var luftskeppet redan taget i bruk för militära ändamål av de större makterna och
uppträdde inom kort i ett mycket stort antal varierande typer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
