Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet lättare än luft (aerostater) - Luftskeppens indelning - Det stela luftskeppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYSTEMET LÄTTARE ÄN LUFT (aEROSTATER.) DET STELA LUFTSKEPPET. 1101
stigande 10 000 kubikmeter. Luftskeppsteknikens utveckling torde gå i sådan riktning,
att de mjuka luftskeppen erhålla ringa praktisk betydelse. Orsakerna härtill ligga dels
i svårigheterna att utan anlitande av en stel stomme tillgodogöra sig ett större skepps
upptryck, som ju vid stora dimensioner blir fördelat på en avsevärd längd, dels även
emedan större hastigheter svårligen låta sig realiseras. Den största hastighet som de mjuka
luftskeppen för närvarande uppnått torde vara omkring 90 km/tim. Kommer man
utöver denna hastighet, kan man icke med tillräcklig säkerhet förhindra formförändringar
av ballonghöljet. Vill man undvika dessa måste man tillgripa ett större inre övertryck,
men detta ökar återigen dels vikten av höljet och dels gasförlusterna.
Större hastighet och kapacitet erbjuder det halvstela systemet. Luftskepp
tillhörande detta system karakteriseras därav att höljet bibringas sin form och erforderlig
stadga dels på grund av ett inre övertryck och dels genom en fast stomme, ett fast
bottenplan eller kölartad konstruktion av stål eller lättmetall. Denna konstruktion är något
enklare och billigare än det helt stela systemets. I jämförelse med det mjuka erbjuder
konstruktionen utöver de redan antydda fördelarna möjlighet för att placera
motoraggregat jämte propellrar närmare själva skeppet. Därigenom nedbringas luftskeppets
luftmotstånd och propellerkraften erhåller en gynnsammare verkningslinje.
Det stela systemet kännetecknas därav att luftskeppets form helt och hållet
upprätt-hålles av en fast skelettartad stomme av metall, vilken helt omsluter gashöljet, eller en
serie mindre ballonger. Det är tills vidare det enda system som användes för större
luftskepp och synes av många anledningar bliva av största betydelse.
Det stela luftskeppet.
Dr Schwartz (österrikisk undersåte) utförde åren 1897—1898 försök med ett
luftskepp vid Tempelhofer-fältet utanför Berlin. Detta luftskepp synes hava varit
det första som baserat sig på en stel
konstruktion. I stället för tyg använde
Schwartz tunn aluminiumplåt såsom
be-klädnadsmaterial. Några praktiska resultat
uppnåddes emellertid icke, och ytterst
sparsamma upplysningar rörande försöken äro
offentliggjorda.
Zeppelin bör anses såsom skaparen av
det stela luftskeppet. Även om det är för
tidigt att yttra sig, huruvida denna typ ensam
kommer att bliva den lämpligaste
utförings-formen för stora luftskepp, är det dock tills
vidare ett faktum, att denna i fråga om
kapacitet och praktisk användbarhet uppnått de
bästa resultaten.
Ferdinand Zeppelin var född i
Kon-stanz 1839 och dog i Charlottenburg 8 mars
1917. Redan på 1860-talet började Zeppelin
under sin tid såsom militärattaché i Amerika
intressera sig för systemet lättare än luft och
gjorde under nordamerikanska frihetskriget
Fig. 1386. Ferdinand Zeppelin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
