- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
1159

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet tyngre än luft (aerodyner) - Styrorgan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SYSTEMET TYNGRE ÄN LUFT (åERODYNER). STYRORGAN.

1159

dens att vrida sig kring sin normalaxel. Denna tendens beror på ökningen i motstånd
hos den vingända, vid vilken skevningsrodret sänkes samtidigt som motståndet
min-skas vid den motsatta ändan, där skevningsrodret rört sig till ett läge, som bättre
motsvarar strömlinjeform. Denna effekt kan upphävas genom användande av sidorodret.

Om vid rak flygning anfallsvinkeln av vingarna är så stor, att den kritiska
vinkeln just är uppnådd, och välvningen på ena vingsidan ökas genom att motsvarande

Fig. 1456. Figuren ger en schematisk bild av det universellt antagna styrsystemet på ett flygplan.
I figuren är A trissor för styrlinorna B och C till skevningsrodren. D är styrspak med ratt,
E styrlinorna till höjdrodret, F fotspaken och H linledare till styrlinorna Gr till sidorodret. För
att stiga drar föraren ratten åt sig, för att sänka sig skjuter han ratten framåt. För att luta
flygplanet åt vänster vrider han ratten åt vänster och för att luta åt höger vrides ratten åt höger. För
att vända till vänster skjuter föraren fram vänstra foten och för att vända åt höger skjuter han
fram den högra foten.

skevningsroder sänkes, kommer ifrågavarande del av vingen definitivt att överskrida
den kritiska vinkeln. Detta resulterar i en förlust i lyftkraft på båda sidor samtidigt,
och flygplanet börjar förlora höjd. Vidare tilltager motståndet mycket snabbt, så snart
den kritiska vinkeln blivit överskriden, varför den tendens till en vändning kring
normalaxeln, som ovan berörts, blir mycket kraftig. Användandet av sidorodret ökar
ytterligare överstegringen, och det kan få till följd en vändning kring den vinge, vid
vilken skevningsrodret är sänkt, varvid hastigheten minskas, under det att den
motsatta vingändan ökar i hastighet. Den vinge, som rör sig långsammare, kommer att
erhålla mindre lyftkraft än den andra, varigenom den vinge, vid vilken skevningsrodret
sänkts, kommer att sjunka igenom. På så sätt kan användningen av skevningen i
närheten av den kritiska vinkeln få till stånd rakt motsatt effekt mot vid vanlig flygning.

Sidorodrets och fenans verkningssätt. Sidorodret är en roderyta, som ligger i
normalplanet genom flygplanets längdaxel. I allmänhet är det fäst vid flygkroppens aktra
del och är vridbart kring en axel, som oftast är parallell med normalaxeln. Föraren
kan bibringa rodret c:a 30° utslag åt vardera hållet. Då det användes i förening med
en fast fena, besitter det en verkan liknande en vinge, vars välvning kan varieras.

Den luftkraft som uppkommer, då sidorodret sättes i verksamhet, åstadkommer

en rörelse kring normalaxeln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/1169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free