Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet tyngre än luft (aerodyner) - Autogiron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYSTEMET TYNGRE ÄN LUFT (aERODYNER). AUTOGIRON. 1197
resultanten varierar därför mycket litet. På grund härav bör man vid autogiron kunna
nöja sig med en betydligt mindre s. k. belastningsfaktor och likväl behålla samma
säker-hetskoefficient.
År 1922 försöktes den första typen av autogiro med ledade blad. Den var även
försedd med en mindre fast vinge, vid vars yttre ändar skevningsroder voro anbringade.
Autogiron behöver på grund av sin automatiska stabilitet egentligen icke några
skevningsroder. Praktiken har emellertid visat, att man med anlitande av dylika på ett
fördelaktigt sätt ökar maskinens manöveregenskaper.
Resultaten med denna typ markerade ett definitivt framsteg. Den 31 januari 1923
flög löjtnant Spencer med denna maskin en sluten bana om 4 km:s längd på 25 meters
höjd vid det spanska flygfältet Cuatro-Vientos.
Autogiron har en hastighetsvariation, som är betydligt större än flygplanets;
land-ningshastigheten är 8.5 ggr mindre än maximalhastigheten, och landningen kan t. o. m.
verkställas vertikalt. Autogiron har dessutom en hel del andra fördelaktiga egenskaper.
Exempelvis skall hastigheten öka på större höjder omvänt proportionellt mot
kvadratroten ur lufttätheten.
Efter en hel del undersökningar i vindtunnel byggdes en autogiro C-6 med en 110
hkr le Rhone-motor, med vilken en mängd flygningar företogos, vilka tydligt visade,
att en praktisk lösning av problemet var nära förestående. Mot slutet av år 1925
beslöt de la Cierva att fullfölja sitt arbete i England på grund av det stora intresse, som
visats från engelska Air Ministry, och den utomordentliga beredvillighet, som från detta
håll hade visats att stödja och vidare utveckla konstruktionen. Ett engelskt bolag
Cierva Autogiro Co bildades, och en del nya typer av olika storlek byggdes. Från juli
till december månader hade man trots ogynnsamma väderleksförhållanden utfört
för-söksflygningar med en sammanlagd flygtid om 35 timmar.
Man experimenterade härvid ut lämpligaste anfallsvinklar och bladform och det
fördelaktigaste bladantalet. Typer byggdes således med två, tre och fyra blad. En mängd
rent aerodynamiska problem undersöktes, och autogirons verkningssätt underkastades
en ingående matematisk behandling.
Åtskilliga försök med olika landningsställ utfördes såväl med fyra som två hjul.
Det visade sig lämpligast att använda endast ett par med jämförelsevis stor spårvidd.
I februari 1927 inträffade ett mekaniskt haveri av ganska allvarlig beskaffenhet,
vilket försenade försöken flera månader: ett av bladen brast i närheten av fästet.
Maskinen föll till marken men mycket långsamt tack vare lyftkraften av de tre
återstående bladen. En undersökning gav vid handen att brottet förorsakats av utmattning
genom alternerande böjningspåkänningar i själva rotationsplanet. En ny serie
fullskaleförsök utfördes för att närmare lära känna de påkänningar, som i detta fall varit
verksamma. Ett bladsystem monterades på toppen av ett torn och fick drivas av
vinden. Såsom resultat härav infördes en extra länk vid bladfästena på sådant sätt, att
bladen även kunde röra sig i rotationsplanet inom vissa gränser, som bestämdes av
’ett speciellt stagsystem bladen sinsemellan.
En av de senaste autogiro-typerna, som tillverkats av Cierva Autogiro Co Ltd,
framgår av fig. 1517. Denna maskin är utrustad med en flygkropp av
standardtyp med några mindre undantag identisk med den, som användes för den kända
tvåsitsiga flygplantypen Avro 504, vilken i mycket stor utsträckning är i bruk för
övnings-flygning o. dyl. i England. Vid övre delen av flygkroppen är en pyramidformad bock
av strömlinjeformade stålrör anbragt, som uppbär den övre delen av den något lutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
