Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Brandsäkerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSTEKNIK. BRANDSÄKERHET.
313
De få bjälklag, som funnos i armerad betong, blevo som regel rätt illa åtgångna av
elden, i de fall då husens stomme stod. I en del fall drogos betongbjälklagen med vid
instörtandet av de järnkonstruktioner, som uppburo dem, och undandrogos därigenom
ett slutfört prov. Några få bjälklag stodo sig förhållandevis väl. Omdömena huruvida
den armerade betongen stått sig väl eller illa variera från betongentusiasternas varma
lovord till en mera nykter kritik, som konstaterar de många förstörda
betongkonstruktionerna, men som också erkänner att desamma med sakförståndigare utförande skulle
kunnat bestå bättre.
Intressant är slutklämmen i regeringsberättelsen över branden i San Fransisco:
Samtliga byggnadsdelar skola omsorgsfullt grundläggas och förankras. I synnerhet
i hörnen skola förbanden noga beaktas. Alla balkar och pelare skola utföras så styva
som möjligt och framdragas kontinuerligt så långt möjligt är.–––––-Ytterväggar
och fönster böra göras brandsäkra. Balkar och pelare av järn skola omslutas av ett
skal av betong och tegel, vilket skal bör sammanhållas av ett järnnät.––––
Branden i Baltimore 1904 företedde en massa alldeles spolierade konstruktioner
i järn, tegel, naturlig sten och armerad betong, men några exempel gavs även å
tegel-klädda järnkonstruktioner och armerade betongkonstruktioner, som synnerligen väl
bestodo mitt i eldhavet. Stenen i dessa betongkonstruktioner var i regel slagg.
Dessa stora generaleldsvådor kunna i vårt land icke få några motsvarigheter och
intressera därför oss mindre än en del eldsvådor, som härjat enstaka hus och därför
när som helst kunna få motsvarigheter hos oss.
Några exempel med deras huvuddata skola här anföras.
Brand 18/2 1908 i automobilfabrik, Dayton, Ohio, 6 våningar hög (således ingen
skyskrapa). Monolitisk betongkonstruktion av armerade betongpelare (inbördes
avstånd = 6.7 m) mellan bjälklag av armerad betong. Täckande betongskiftet utanför
järnen var 2 cm. Ytterväggar av vanligt glas i träramar.
Elden utbröt på dagen (12.45) i ett mindre upplag i 4:e vån. Golvet i 5:e vån.
var obelastat ovan eldhärden. Elden observerades omedelbart och brandkåren lyckades
hindra dess spridning genom fönstren, som av elden alldeles spolierades. Elden nådde
aldrig fram till hisstrumman, som var oskyddad. Branden begränsades av brandkåren
till 4:e vån. Elden förstörde betongen å en pelare och flera balkar, så att järnen blevo
synliga. Betongen var sönderdelad intill 5 cm djupt. Balklaget mellan 4:e och 5:e
våningen var efter branden i ett såcfant tillstånd, att ett instörtande kunde befarats, om
någon last legat på. I så fall hade förmodligen det nedrasande bjälklaget dragit de undre
med sig.
Som 5:e vån. var tom höll bjälklaget, och skadan blev ytterst obetydlig i
förhållande till det helas värde (8 %).
Det armerade betonghusets företräde — även vid ordinärt utförande — framför
ett vanligt tegelhus med träbjälklag ådagalades vid denna eldsvåda på ett glänsande
sätt. Genom en öppning i automobilfabrikens brandmur, som var gemensam för denna
och ett tegelhus, spreds elden till tegelhuset. Detta nedbrann till grunden.
10/1 1908 sprider sig en eldsvåda i Parker Building, New-York, genom oskyddade
elevatorschakt och fönster till husets samtliga 12 våningar. Skada 65 x/2 % av värdet =
3 750 000 kr.
17/2 1908. 4:e, 5:e och 6:e våningarna i Exchange Club, Boston, förstöras genom
en eldsvåda, som spred sig genom en oskyddad mathiss (memento för våra hemgårdar).
28/1 1908 slår elden över en 12 m bred gata, intränger genom de oskyddade fönstren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
