Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landsvägar och landsvägsfordon, av H. Liljestrand och E. Paul Wretlind - Vägars byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
LANDSVÄGAR OCH LANDS VÄGSFORDON.
materialet finnes i naturen, i de europeiska fyndorterna vanligen insprängt i finkornig
kalksten — i U. S. A. ofta i sandsten, s. k. asfaltsten. Asfaltstenen finmales först,
varefter mjölet upphettas på plana härdar till en temperatur av approximativt 150° C.
Stundom förekomma tillsatser av sand, asfaltpreparat el. dyl. Noggrann kontroll av
temperaturen är en viktig detalj; asfaltmassan kan nämligen lätt förlora sin bindkraft,
om temperaturen blir för hög. Den varma massan föres i vagnar till arbetsplatsen,
där materialet med varma rakor utbredes till en tjocklek i löst mått av 7—8 cm. Massan
stampas och vältas med handvält först löst och allt efter som den svalnar allt hårdare.
Fig. 646. Beläggning med. sandasfalt.
Vältning med lätt ångvält kan slutligen förekomma. Inalles utgör den utförda
sammanpressningen ungefär 40 % (2.5 cm). En stampasfaltbeläggning sammantryckes efter
utförande ytterligare cirka 10 % (0.5 cm) av trafiken. Materialets livslängd beräknas
till i medeltal 20 år för tung storstadstrafik. På grund av den glatta ytan kan
stampasfalt ej läggas i brantare lutning än 16.6 °/00 (1 : 60). — Beträffande betongbäddens
utförande hänvisas till Cementbetong, sid. 419.
Gjutasfalt kommer mest till användning i mera speciella fall t. ex. för
beläggning av gårdsplaner, broar, gångbanor o. d. Anläggningskostnaden blir nämligen
hög, då utläggningen sker för hand vid denna metod. Stengrus och s. k. asfaltmastix
(asfaltstenmjöl och renad Trinidadasfalt) uppvärmes, blandas och utlägges i varmt
tillstånd på ett 15—30 cm bärlager av betong (vid körbana). Blandningen, vari asfalten
uppvärmts till c:a 150° C., är trögflytande och hanteras med varma slevar. För
körbanor användes en tjocklek på asfaltlagret av 4—-5 cm utlagt i två omgångar, för
gångbanor endast c:a 2 cm. Massan utstrykes med bräder tills ytan är fullt jämn,
varefter slut justeringen utföres med putsbräder, under det att mycket fin sand
(puts-sand) påströs. Beläggningen lämnar tämligen gott fäste för trafiken och kan
användas i lutningar upptill 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
