Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Velocipeden, automobilen och motorcykeln, av E. Hubendick - Den motordrivna vagnen; automobilen och motorcykeln - De äldsta idéerna - Förslag under slutet av medeltiden och början av nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
VELOCIPEDEN, AUTOMOBILEN OCH MOTORCYKELN.
egyptiska världsriket upphört att existera och dess kultur förstörts återfinnes denna
idé, i det att Heron från Alexandria i sina skrifter sysselsätter sig härmed. Heron,
vilken levde omkring år 100 före Kristus, drev i Alexandria en undervisningsanstalt,
vilken efter dåtida mått torde hava varit att anse såsom en förnämlig teknisk högskola.
För att förse denna med studiematerial hade Heron utarbetat ett verk om maskiner
och mekaniska anordningar, i vilket han sammanfört allt som vid den tiden var känt
på detta område. Det är sålunda blott en del egna konstruktioner han redogör för i
sitt arbete; många äro gamla idéer, vilka han återgiver. Måhända är därför den av Heron
återgivna vagnen blott en reproduktion av en gammal, genom traditionen bevarad idé,
en idé vilken med den tidens utföringsmöjligheter ej kunde realiseras.
Förslag under slutet av medeltiden och början av nyare
TIDEN.
Fig. 745. Mekaniskt driven vagn, förslag
från 1400-talet.
Det dröjer nu länge innan några nya förslag framträda. Detta är väl att samordna
med det bristande intresse för naturkunnighet som de nya religiösa strömningarna vid
vår tidräknings början förde med sig. Först långt in i medeltiden börjar åter intresset
för naturkunnighet och därmed även mekaniska inrättningar vakna, troligen i samband
med de förebud till renässansen som kunna iakttagas redan i början av 1200-talet.
Det första meddelandet återfinnes i mitten
av 1200-talet i den engelske
Franciskanermun-ken Roger Bacons skrifter. Denne märklige man,
vilken i sin ungdom bedrivit studier i Oxford
och sedan trädde i kloster, var av naturen
utrustad med ett kritiskt sinne och en ovanlig
förmåga av objektivt tänkande. Han föraktade
djupt sin tids lärdom, vilken huvudsakligen
bestod i ordstrider och började i stället med
experimentets och matematikens hjälp studera
naturens lagar. Detta kunde ej tolereras av
munkordens ledare, varför Bacon snart behandlades
såsom en farlig fånge. Han hänvände sig då till
påven med bön om hjälp, och denne, som synes
hava varit välvilligt stämd mot Bacon, begärde
att först få del av Bacons naturvetenskapliga arbeten. Under stora besvärligheter
nedskrev Bacon sina arbeten och sände pergamentet till Rom. Under tiden hade emellertid
påven avlidit. Bacons skrifter väckte emellertid mycket uppseende i Rom och
uppväckte en så fientlig stämning mot honom att han ställdes under dom och rannsakning
och hölls i fängelse i fjorton år. Efter den tiden känner man intet om Bacons vidare
öden. I hans arbete »Över konstens och naturens hemlighetsfulla verkningar», där
han bl. a. behandlar fartyg, flygmaskiner och dykapparater, anför Bacon: »Ävenså
kunna vagnar framställas, vilka ej dragas av något djur och som köra fram med en
otrolig kraft, såsom vi hört om de gamlas stridsvagnar.» Och han anför även att detta
endast är möjligt med vetenskapens och konstens tillhjälp. Det är ju lätt förståeligt
att dylika uttalanden på nämnda tid skulle anses såsom över måttan kätterska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
