Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägsspårets uppbyggande - Överbyggnad med bredbasiga räler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄGSSPÅRETS UPPBYGGANDE. ÖVERBYGGNAD MED BREDBASIGA RÄLER. 653
nämnda, förstklassiga träslagen, samt sålunda öka deras livslängd, har man emellertid
tagit sig före att medelst konservering skydda dem mot förruttnelse. Denna
konservering — impregnering — består däri, att ett impregneringsmedel pressas in i slipern,
så att alla dess celler och vävnader fyllas därav. Impregneringsvätskan får därefter
antingen helt kvarstanna i slipern eller ock utsuges densamma, varvid för konserveringen
tillräcklig mängd vätska kvarstannar å cellväggarna och i vävnaderna.
I Sverige impregneras i regel endast sådana sliprar, som ha liten kärna, medan
utomlands åtminstone vid de större järnvägarna alla sliprar impregneras, både sådana av
hårt och av löst träslag. Genom dylik impregnering ökas som sagt varaktigheten av lösa
och av kärnfattiga sliprar avsevärt, vilket förutom ur ekonomisk även ur driftsynpunkt
är av stor betydelse, därigenom att spårets bädd icke så ofta behöver förnyas. Det mest
använda impregneringsmedlet är kreosotolja, och den metod för impregneringen, som
numera huvudsakligen kommer till användning, kallas sparmetoden, uppfunnen av
Rüping. Metoden tillämpas på två sätt. Den ena kallas den enkla och användes vid
impregnering av furu- och eksliprar. Impregneringen sker i stora behållare och tillgår
på i huvudsak följande sätt. Sedan sliprarna införts i behållaren, inpressas däri under
högt tryck den uppvärmda kreosotoljan. Efter det tillräcklig mängd
impregnerings-vätska sålunda inträngt i sliprarna, åstadkommes medelst luftförtunning utsugning av
en del av oljan ur sliprarna. Träcellernas väggar äro nu genomdränkta med olja, och
impregneringen är fullbordad. Impregnering av sliprar av bok och av andra lösa träslag
tillgår på samma sätt men upprepas ytterligare en gång och kallas den dubbla
rüping-metoden. En furusliper beräknas taga till sig 6 å 7 kg, en eksliper 4 å 5 kg och en
bok-sliper 12 å 16 kg olja.
Livslängden hos en oimpregnerad furusliper med liten eller ingen kärna torde kunna
antagas vara 5 år och för en furusliper med minst 15 cm kärna och täta årsringar till 10
å 12 år. Medelvaraktigheten för impregnerad eksliper kan beräknas till 15 å 25 år, för
impregnerad furusliper till 15 å 20 år och för impregnerad boksliper till 20 å 30 år.
Enligt statistik, som föres vid de svenska statsbanorna, har medellivslängden hos en
impregnerad furusliper befunnits vara 16 år.
Att slipersimpregneringen i länder, där tillgång på så att säga
naturimpregne-rade sliprar är dålig, har en oerhörd betydelse, kan man sluta sig till av den i
Amerika utarbetade statistiken över anledningar till slipersutbyte, varav
framgår, att 75 % av utbytena förorsakas av röta och 25 % av mekanisk förstörelse
av sliprarna.
Vid sidan av kreosotolja användes vid flera utländska järnvägar såsom
impregneringsmedel zinkklorid, och impregnering kan ock med gött resultat ske med dessa båda
medel i lämplig blandning. Impregneringens stora frammarsch framgår av följande
siffror, hämtade från U. S. A. Där impregnerades sålunda år 1909 — 30 693 012
slip-rar, år 1913 — 37 085 585, år 1923 — 53 610 175 och år 1924 — 62 632 710 sliprar.
Genom denna ökade impregnering har också antalet pr år utbytta sliprar kunnat nedbringas
med ungefär 50 % i jämförelse med det antal, som måst utbytas, därest oimpregnerade
sliprar fortfarande använts. Liknande erfarenhet har också gjorts vid järnvägar i andra
länder.
Järnsliprar ha företrädesvis kommit till användning i länder med betydande
järnindustri — för att understödja densamma — och i länder, där tillgången på trä varit
ringa eller ingen. Vidare användas såsom tidigare nämnts sliprar av järn i heta länder,
där träsliprar skulle hastigt förstöras av klimatiska förhållanden och insekter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
