Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägar inom stadssamhällen - Londons tunnelbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄGAR INOM STADSSAMHÄLLEN. LONDONS TUNNELBANOR.
759
Londons tunnelbanor.
Denna jättestad om 7 millioner invånare har ett synnerligt rikt nät av snabbanor,
bestående av i tunnlar förlagda järnvägar samt i anslutning till dessa över jord
framdragna linjer till stadens utkanter och förorter. Det är emellertid själva tunnelbanorna,
som erbjuda särskilt intresse.
Den första tunneln av någon större vikt för samfärdseln, som utfördes i London
genom lös mark, är den som år 1798 av Ralph Dodd föreslogs under floden Thames
mellan stadsdelarna Rotherhithe och Wapping. Först år 1807 började den dock byggas
under den bekante lokomotivuppfinnaren Trevithicks ledning. Sedan tunneln under
år 1808 framdragits c:a 300 meter, började emellertid arbetsledningen tvivla på att
tunneln verkligen framdragits i det avsedda läget. För att konstatera detta lät då
Tre-vithick upptaga ett hål i tunneltaket med påföljd, att vattnet rusade in och höll på att
dränka både honom själv och hans arbetare samt vattenfyllde tunneln. I anledning härav
avstannade arbetet ifråga och först år 1824 återupptogs det av den från Frankrike
inflyttade ingenjören Mark Isambart Brunel, men även under denna arbetsperiod bröt
vattnet in i tunneln och arbetet avstannade ånyo. Tack vare den uppfinningsrike och
energiske Biunel blev dock’tunneln trots oerhörda tekniska svårigheter, sedan arbetet
återupptagits, färdig år 1841. Förutom de nämnda två stora vatteninbrotten, som
förorsakat nedläggandet av arbetet, hade vattnet brutit in ytterligare nio gånger under
arbetstiden och förhindrade under kortare tider allt arbete. Det lyckliga slutresultatet
kan helt tillskrivas användandet av en av Brunel uppfunnen »sköld», som omslöt den
under arbete varande främsta delen av tunnelsektionen och som drevs framåt
allteftersom arbetet fortskred. Under skydd av denna sköld kunde utschaktningen av
framförvarande berg- eller jordmassor och det permanenta utbyggandet av tunneln ske.
Användandet av en »sköld» vid tunnelarbetena. Då denna
uppfinning för efterkommande tunnelbaneanläggningar visade sig vara av särdeles stor
betydelse, kan det vara av intresse att meddela något om dess konstruktion. Idén till
sin epokgörande uppfinning fick Brunel lustigt nog, då han en dag kom att iakttaga det
sätt, varpå skeppsmasken utförde sitt förstörande arbete på trä. Detta lilla djur äter
sig igenom träet och avsöndrar allteftersom det kryper framåt ett ämne, som
impregnerar borrhålet och gör det till en vattentät tunnel i miniatyr. Brunel omsatte denna idé
för åstadkommande av tunnlar under marken och uttog patent på sin första
konstruktion år 1818. Fig. 1115 visar »skölden» sådan den såg ut vid byggandet av den
ovannämnda tunneln under Thames. Den bestod av tolv vertikalt bredvid varandra ställda
järnramar. Varje ram var vidare vertikalt indelad i tre avdelningar, så att tillhopa 36
bredvid varandra stående fack erhöllos, vart och ett avsett för en arbetare, och fackens
främre, mot den jordvägg, som skulle genombrytas, riktade del täcktes av invid varandra
liggande flyttbara plankor. Dessa 12 med plankor sålunda täckta ramar bildade den
s. k. »skölden». Ramarna kunde röras individuellt men voro sinsemellan förbundna
genom speciell konstruktion. När arbetet med »skölden» började, pressades densamma
medelst domkrafter hårt intill den jordvägg, som skulle genombrytas, varefter de i
facken placerade arbetarna togo bort en planka i taget och grävde undan bakomvarande
jord ett stycke framåt, varefter plankan flyttades längre in och fixerades medelst en
från ramen utgående skruvten. Sedan alla plankorna framför samma ram sålunda efter
undangrävning flyttats lika långt inåt, kunde själva ramen frampressas med domkraf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
