Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Bergbanor - Bergbanor med friktionsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
784
JÄRNVÄGAR.
anlades å den 9 meter breda landsväg, vilken, innan den förut beskrivna Mont
Cenis-tunneln mellan Frankrike och Italien år 1871 blev färdig, alltsedan Napoleon I:s tid
förmedlat trafiken över alperna från S:t Michel i Frankrike till Susa i Italien. Enär
byggnadstiden för den 9 km långa tunneln under Mont Cenis begränsats till hela 8 år,
beslöto vederbörande att i avvaktan på tunnelns färdigbyggande utefter den befintliga
vägen utlägga en järnväg över berget mellan den planerade tunnelns blivande
ändpunkter. Denna bana, som hade att övervinna stora höjdskillnader, försågs nämligen
med en tredje friktionsräl enligt system Fell. Bergbanan utgick från S:t Michel 760
meter över havet, klättrade upp till en höjd av 2 126 meter över havet för att därefter
sänka sig ned till Susa 540 meter över havet. Banan var 77 km lång med en spårvidd
av 1100 mm. Största stigningen var 9O°/oo och minsta kurvradien 40 meter. Mitträlen
togs till hjälp först i stigningar av 50 °/00 och däröver. Vid korsningarna mellan spåret
i
Fig. 1139. En tredje friktionsräl. System Fell.
och den gamla landsvägen hade särskilda anordningar vidtagits för att, sedan tåget
passerat, vrida om mitträlen och få den nedsänkt i en kanalliknande fördjupning, så att den
icke skulle vara hinderlig för vägtrafiken. För att säkerställa trafiken mot
snöanhopningar och laviner måste på en längd av sammanlagt 12 km banan förses med
tunnellik-nande skyddsbyggnader, vilka dock på grund av röken och värmen voro mycket besvärliga
för de resande. Järnvägens byggande försenades, så att den först år 1868 kunde öppnas för
trafik och trafikerades därefter endast under tre år, tills den kortare och bekvämare vägen
mellan de båda länderna bereddes genom att Mont Cenis-tunneln hunnit fullbordas.
Hauscotte har sedermera väsentligt förbättrat Fells konstruktion, i det han
införde tryckluft för drivhjulens pressning mot den tredje rälen jämte automatisk
reglering av friktionen vid förändring av banans stigning. Mitträl inlägges givetvis endast å
sådana delar av banan, där friktionsökning utöver den av de vertikala drivhjulen mot
farrälen åstadkomna är nödvändig. Uti Frankrike användes detta förbättrade system
vid flera järnvägar, bl. a. vid en bana Bourborche—Charlanne och vid en bana från
staden Clermont-Ferrand i södra delen av landet till Puy de Döme, en bergtopp väster
om nämnda stad. Denna senare bana har en längd av 14.9 km och höjer sig från
386 meter över havet vid Clermont till 1 415 meter över havet vid Puy de Döme. Å de
delar av banan, där stigningen är 12O°/oo> Lar en tredje friktionsräl inlagts å en
sammanlagd längd av 8.4 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
