Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
866
BROBYGGNADER.
Fig. 1305. Tvärsnitt av gamla
bron överWeichselvid Dirschau
(jfr fig. 1315).
Det valsade järnets överlägsenhet gentemot gjutjärnet, särskilt i avseende på dess
förmåga att motstå växlande spänningar och stötkrafter, gjorde, att man, framför allt vid
balk broar för järnvägar, snart övergick till enbar användning av det valsade järnet.
Denna successiva utvecklingsgång har alltid kunnat spåras varje gång ett nytt material
blivit infört. Då göt järnet för snart 50 år sedan uppkom såsom avlösning för
puddel-järnet, fann det till en början endast användning för dragna stänger och dragna flänsar
i för böjning utsatta balkar, och då senare nickelstålet och andra legerade stålsorter
av hög kvalitet ävensom elektrostålet allt mer började uppmärksammas såsom
brobyggnadsmaterial, så skedde detta först endast i sammanhang
med sådana konstruktionsdelar, såsom exempelvis
huvudreglar för mycket stora spännvidder och hängkedjor eller
kablar för stora hängbroar, vilka delar, om de utfördes av
en mindre god järn- eller stålsort, skulle erhålla
oproportionerliga dimensioner samt orimligt hög egenvikt och
permanent belastning. Möjligheten att övervinna stora
spännvidder är också intimt förbunden med konsten att
framställa konstruktionsmaterial med höga
hållfasthets-egenskaper.
Liksom England var föregångslandet i fråga om
byggandet av gjut järnsbroar, så var det också inom detta lands
skeppsbyggnadsindustri, som konsten att sammannita
konstruktioner av valsat järn uppstod och även började
tillämpas vid tillverkning av järnbroar. I avseende på
utbildning av järnbalksbroar kan man skilja mellan fem
olika huvudtyper i avseende på utfyllandet av
mellan
rummet mellan balkens topp- och bottenflänsar. Dessa huvudtyper, vilka var för sig
giva åt balken karakteristiska och högst olikartade utseenden och därför på sätt och vis
äro stilbildande, äro i kronologisk ordning visade i fig. 1306. De skulle kunna benämnas:
den »massiva stilen» (fig. 1306 a), den »flerdelade gallerverksstilen» eller »nätverksstilen»
(fig. 1306 b), den »flerdelade fackverksstilen» (fig. 1306 c), den »glesa, triangulära
fackverks-stilen» (fig. 1306 d) och »ramverksstilen» (fig. 1306 e). Massiva balkbroar hava särskilt i
England kommit till användning även för mycket stora spännvidder. Där utbildades
tidigt en mycket säregen art av massiva balkbroar: de s. k. tubbroarna, för vilka hela
brons tvärsnitt blev indraget i den bärande sektionen. Att på detta sätt mycket
bärkraftiga balktvärsnitt kunna utbildas blir klart genom fig. 1307, varest en massiv och
en ihålig rektangulär tvärsektion med samma sektionsarea, d. v. s. samma
materialåtgång, äro visade i en och samma skala vid sidan om varandra. Den rörformiga
sektionen har 2,6 gånger så stor bärförmåga som den massiva. Den av Robert
Stephen-son under åren 1846—1850 byggda Bntonma-bron (fig. 1308), som förer den
dubbel-spåriga järnvägslinjen Chester-Holyhead över sundet mellan Wales och Angelsea (jfr
sid. 864), är det största och förnämsta exemplet på en dylik rektangulär tubbro. För
vartdera spåret är utlagt ett särskilt rör med den i fig. 1309 visade tvärsektionen, för
vilken toppflänsen består av 9 och bottenflänsen av 7 långsgående, nitade balkar av
I-sektion med tillhörande plåtdäck. Sidoväggarna äro även utbildade av hela plåtar,
så att tvärsnittet blir fullständigt slutet och röret invändigt mörkt som i en tunnel.
Bron är en kontinuerlig balkbro på fem stöd: tre mellanpelare, av vilka den mellersta
vilar direkt på Britannia-kiippan, och två landfästen. De båda mellanspannen hava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
