Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
886
BROBYGGNADER.
Till de rörliga broarna kunna även hängfärjorna räknas, ehuru det här endast är
den såsom plattform utbildade brobanan, som är rörlig, under det att överbyggnaden
i övrigt är fast och byggd på segelfri höjd. I Marseille (fig. 1363 och 1364), Rouen, Nantes,
Bilbao, Kiel, Rendsburg finnas dylika hängfärjor, som emellertid endast kunna
ifrå-gakomma vid ringa trafik på färjan. De äro billiga, och i förhållande till vanliga färjor
hava de den fördelen, att de äro oberoende av förhållandena på vattendraget: is, hög
sjö, dimma, ebb och flod.
Ett säreget slag av rörliga broar bilda de s. k. landning sbroarna, som hava till
uppgift att överföra fordon från land till vatten eller omvänt. De utgöra förbindelseled
Fig. 1361. Lyftbro med 10,6 meters lyfthöjd för Årstabron över Hammarbyleden (jfr fig. 1336).
mellan färjor och land. Då de trafikeras, vila de vid ena änden på färjan och måste
sålunda där kunna följa alla dennas rörelser: höjning, sjunkning, krängning, under det att
de vid andra änden äro fast upplagda. Landningsbroarna i Trälleborg och i Sassnitz
höra till de mest moderna konstruktioner av detta slag.
Vid breda och djupa, men någorlunda lugna och från svårare isdrift fria vatten
med stort djup till fast botten, så att höga grundläggningskostnader skulle uppstå, om
fasta mellanstöd anordnades, äro flytande broar att föredraga.
De s. k. flottbroarna av timmer äro av mera provisorisk art och lämpa sig endast
för smärre belastningar, men i form av pontonbroar medgiver systemet även
överförandet av tyngsta gatutrafik. En pontonbro av modern typ och med den säregna
anordningen, att den saknar bottenförankringar, är Tranebergsbron i Stockholm (fig. 1365,
1366 och 1367). Bron fasthålles i tvärled av ett horisontalt vindförband, som är utfört
såsom fackverkskonstruktion av järn med 187 meters spännvidd och 18 meters bredd.
På detta sätt hava bottenförankringar kunnat utelämnas. Pontonerna äro beklagligtvis
av järn, enär byggandet av järnbetongpontoner på den tiden ansågs vara ett
vanskligt företag. Detta har medfört, att brons underhållskostnader ställa sig höga.
Tranebergsbron har kostat omkring x/2 miljon kronor. År 1916 förelågo ritningar och
anbud till en Lidingöbro av samma typ som Tranebergsbron men med pontoner av
järnbetong, och om byggandet då hade påbörjats, så hade det varit färdigt 1918 för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
