Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Kalk - Förekomst, fyndigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 KALK, CEMENT OCH GIPS. KONSTSTEN.
ändamål, t. ex. kolmårdsmarmorn. Större delen användes dock för bränning till kalk
för tekniska ändamål.
Den siluriska kalkstenen förekommer skiktad, delad i tunnare och tjockare lag, och
uppdelas i system, tillhörande olika geologiska perioder. I Sverige uppträder den
huvudsakligen som översilurisk på Gotland, i övrigt som undersilurisk kalksten
med grå till rödbrun eller grönaktig färg. Silurkalken förekommer tillsammans med
alunskiffer, användbar som bränsle för kalkens bränning, i Västergötland, Närke,
Östergötland, Jämtland och på Öland samt utan skiffernärvaro i Dalarna, Skåne och
på Gotland.
Till denna grupp hör även kritan, som huvudsakligen består av skal av
mikroskopiskt små organismer. Kritan förekommer i Skåne, fig. 2, Halland och Blekinge,
Fig. 2. Kalkbrottet i Limhamn.
i Danmark på Saltholmen och Möen, vidare på Rügen och vid Engelska kanalen
m. fl. ställen. Man finner även ett kritliknande slam på de stora oceandjupen.
Skal-gruskalk är en på Västkusten i skalgrusbankar i obetydlig omfattning förekommande
kalksten, under det bleke är ett ur kalkhaltigt vatten utfällt karbonat, som förekommer
på myrar och sjöbottnar i Jämtland och på Gotland. Inblandad i morängrus som
bollar förekommer kalksten bl. a. på norra Jylland.
Kalkstenen har stor användning för många ändamål, främst såsom
jordförbättrings-medel, såsom råmaterial för tillverkning av cement, för bränning av kalk för
kalkmurbruk, kalksandtegel, karbid m. m. och dessutom för en stor del industrier på grund
av kalkens karaktär av stark bas, t. ex. för cellulosaindustrien, sockerbruken, vid
järnsmältningen o. s. v. Bränd, osläckt kalk är även i många fall ett kraftigt
desinfektionsmedel.
Åren 1930, 1931 och 1935 bröts i Sverige 2 675 600, 2 329 800 och 2 918 000
ton kalksten. Uppgifter över kalkstenens användning föreligga endast i fråga om
järn- och metallframställningsverken, men kunna för de andra större grupperna för år
1931 uppskattas som följer:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
