Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Kalk - Jordbrukskalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
KALK, CEMENT OCH GIPS. KONSTSTEN.
Tabell I. Kalkbränningen
Å r Antal
arbetsställen 2 Antal
arbetare b 2 Periodisk bränning3
[-Kalk-Fält–]
{+Kalk- Fält-+} fyrar ugnar
o.jordugnar Bränd kalk
osläckt släckt
Antal hl kr. hl kr.
1900 61 1043 4 . 5 .
1910 81 1527 1 656 789 1 022 992 165 194 68 022
1920 79 2 871 3 051 284 7 152 649 100 890 160 220
1925 76 2 465 510 8 2 297 863 2 646 271 73 388 60 931
1930 86 2 397 465 8 2 362 958 2 542 659 5 926 11313
1935 86 2 500 570 2 399 026 2 662 759 22 810 27 466
krage, hampdån, pilört, knölsyska, fräken m. fl., tyder på kalkbrist, under det hästhov,
åkersenap, baldersbrå, våtarv m. fl. angiva en viss kalkrikedom. Sedan flera år
bedrivas emellertid systematiska undersökningar för ett siffermässigt fastställande av de
svenska jordarnas reaktionsförmåga.
Enligt betänkande, utarbetat av »Sakkunniges för utredning i fråga om inhemsk
tillverkning av konstgödslingsmedel» av år 1921, föreligger ett stort behov av
åkerjordens kalkning, i det kalkbrist konstaterats på mer än hälften av Sveriges åkerjord. För
täckandet av en önskvärd kalkning uppskattas den årliga kalkåtgången till c:a 570 000
ton, under det den verkliga tillförseln knappt utgör hälften. Denna stora brist faller
huvudsakligen på de nordligaste landskapen. Ett betydelsefullt moment är tillika
åkerjordens kalkuttvättning, som för fastmarks- och mossjordar uppmätts till 150 å
500 kg kalk pr hektar och år. Vidare beräknas det att i Sverige c:a 75 000 ton kalk
årligen bortföras med grödan. Dessa stora kalkförluster måste vid ett rationellt
jordbruk täckas, och härtill beräknas 1 500—3 000 kg kalk åtgå pr hektar varje period om
6—8 år.
Kalkningen av jorden skedde förr i silurkalkområdena genom tillförsel av bränd
och släckt kalk från närliggande fyndigheter och i kalkmärgelområdena, såsom Skåne
och Blekinge, genom tillförsel av kalkrika märglar. Numera användes både bränd,
malen kalk och finmalen, obränd kalksten, s. k. kalkstensmjöl. Det senare finner
alltmer användning på grund av sin billighet gentemot de relativt höga
kostnaderna för kalkens bränning. Ur gödslingssynpunkt börjar man också anse
kalkstens-mjölet likvärdigt med den brända kalken; dock har den senare en avsevärt snabbare
verkan och ställer sig ur fraktsynpunkt i vissa fall fördelaktigare genom sin mindre vikt.
I Norrland, där fraktkostnaderna ställa stora hinder i vägen för en rationell
kalkning, trots medgivna järnvägsfraktnedsättningar för kalk, har man, efter amerikanskt
exempel, ifrågasatt utförandet av ett ambulerande målnings maskineri för framställning
av kalkstensmjöl vid olika ortsfyndigheter för att därigenom nedbringa
fraktkostnaderna.
1 Inkl, arbetare, sysselsatta med brytning av kalksten vid kalkbrnk, förenade med kalkstens-
brott. — 2 Omfattar endast företag av storleksordning räknade som industriföretag. — 3 För år
1935 angivas samtliga ugnar och total produktion, varav c:a 5 % faller på förut icke redovisade
företag. — 4 Osläckt kalk sammanlagd 1509 457 hl, 1 668 417 kr. — 5 Släckt kalk sammanlagd
65 234 hl, 29 611 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
