Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Cement - Cementets konstitution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CEMENT. CEMENTETS KONSTITUTION.
21
förts vid Bureau of Standards i Washington, främst genom R. H. Bogue och
medhjälpare.
Forskningar över portlandcementets konstitution ha därutöver utförts av en stor
mängd vetenskapsmän och teknici i alla kulturländer. En närmare översikt av dessa
personer och arbeten kan icke lämnas här. Det bör dock nämnas, att arbetet varit
särskilt livligt och givande under senare tid i speciellt U. S. A., England, Tyskland och
Sverige.
Portlandcementklinkern är i huvudsak uppbyggd av ämnena kalk (CaO), kiselsyra
(SiO2), aluminiumoxid (A12O3), järnoxid (Fe2O3), magnesia (MgO), alkalier (Na2O och
K2O) och svavelsyreanhydrid (SO3). Härutöver kunna ytterligare förekomma titanoxid
(TiO2), manganoxid (Mn2O3), fluor (F) m. m. som föroreningar resp, avsiktliga tillsatser.
De väsentligaste av de angivna ämnena äro emellertid kalk, kiselsyra, aluminiumoxid
och järnoxid.
I klinker av vanlig portlandcementtyp ha i huvudsak följande föreningar kunnat
konstateras:
3CaO • SiO2, trikalciumsilikat, »alit». Enligt modernare uppfattning innehåller
tri-kalciumsilikatet i klinkern en mindre mängd främmande ämnen, varigenom dess gitter
är deformerat, så att det tekniska silikatet i viss mån skiljer sig från det kemiskt rena
silikatet. Trikalciumsilikatet utgör i regel huvudparten av klinkern. Det reagerar
snabbt med vatten under frigörande av minst en molekyl CaO och bildande av ett
vat-tenhaltigt silikat och visar betydande hydrauliska egenskaper. Enligt amerikansk
praxis betecknas det här nedan med C3S.
a-2CaO • SiO2, a-dikalciumsilikat, »belit». Dikalciumsilikatet kan uppträda i 3
modifikationer, benämnda a, (3 och y. I normal klinker, framställd i roterugn, synes det
förekomma i a-formen. I schaktugnsklinker har ^-2CaO • SiO2, ^-dikalciumsilikat, »felit»,
påvisats, ^-formen kan vid vanlig temperatur övergå i y-formen, y-dikalciumsilikat,
vilket sker under volymökning, varvid den styckeformiga klinkern sönderfaller till ett
stoft. Detta var förr ett icke så sällsynt fenomen vid cementbränning i schaktugnar
men torde icke förekomma numera, a- och /5-dikalciumsilikatet utgöra en väsentlig,
ibland t. o. m. dominerande, del av klinkern. De reagera långsamt med vatten under
en mer eller mindre betydande avskilj ning av kalk och bildande av ett vattenhaltigt
silikat och utveckla efter längre tid avsevärda hydrauliska egenskaper, y-formen är
praktiskt taget inaktiv. Dikalciumsilikaten betecknas nedan med C2S.
4CaO • A12O3 • Fe2O3, tetr akalcium aluminatferrit, »celit». Denna förenings hydrauliska
värde är omdiskuterat. Den torde dock närmast få betraktas som en ballast i
klinkern. Under bränningsprocessen tjänstgör den som ett effektivt flussmedel. Dess
förkortade beteckning är C4AF.
Utöver nu anförda föreningar förekommer som en väsentlig beståndsdel s. k.
klin-kerglas, en isotrop grundmassa utfyllande rummet mellan de kristalliserade
beståndsdelarna. Detta glas får anses innehålla, förutom icke kristalliserade andelar av nu
nämn-da föreningar, förekommande kalkaluminater, alkalier, sulfat, magnesia m. m. I en del
fall har trikalciumaluminat, 3CaO • A12O3 (C3A), pentakalciumtrialuminat, 5CaO • 3A12O3
(C5A3), magnesia, MgO, och en alkalisulfatförening kunnat påvisas som utbildade
föreningar i klinker. Fri kalk, CaO, förekommer i mindre mängder i nästan all
portland-cementklinker. Större halter därav tyda på otillräcklig bränning eller felaktig
sammansättning av råmaterialen. I järnrika cement finnes en del av järnet bundet som
dikalcium-ferrit, 2CaO • Fe2O3, (C2F). Av de senast nämnda föreningarna är trikalciumaluminatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
