Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Cement - Tillverkning av portlandcement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
KALK, CEMENT OCH GIPS. KONSTSTEN.
Torkning av råmaterialierna skedde förr i härför konstruerade torktorn men utföres
numera i torktrummor, de senare eldade direkt, eller ock sker torkningen med
begagnandet av de varma rökgaserna från roterugnarna. Målningen sker vanligen i
kul- och rörkvarnar och till samma finhet som det färdiga cementet. Dessa
kvarnar behandlas närmare under avdelningen för cementmalningen.
Ett flertal firmor utföra numera anläggningar för samtidig torkning och målning.
Som exempel härpå anföres en anläggning av Krupp i fig. 31. Från
förrådsbehålla-ren A matas materialet i stycke storlekar om 40 mm och hållande 6 % fuktighet till
Fig. 29. Interiör av torrmalningsanläggning: Amme-Lutherverken; A kvarn, 13 vindsikt
och C dammsugningsfilter.
kvarnen B, samtidigt som varmluft av 180° temperatur införes från kanalen C underifrån
tillsammans med en kraftig luftström från fläkten D. En del av malgodset medföljer
luftströmmen från kvarnen, varvid det grövre frånskiljes i sikten E samt returneras
och det finare avskiljes i cyklonen F, varifrån det föres till råmjölssilon.
Överlopps-luften bortföres i en grenledning och håller 80° temperatur. Ur denna avskiljes
fin-slam, som tillföres blandningssnäckan över ugnen. En anläggning med en kvarn om
2.4 m i diameter och 12 ton kulfyllning har en produktion av 8.4 ton råmjöl pr timme.
Kraftförbrukningen är 183 hkr för kvarnen, 53 hkr för cirkulationsluften och 5 hkr för
överloppsluften. Pr kg avdunstat vatten förbrukas 900—1000 kalorier.
En liknande konstruktion är Tiraxkvarnen, fig. 32, av firman F. L. Smidth & Co.
Kvarnen kan användas för material med en fuktighet av upp till 12 % och begagnas för
målning av såväl råmjöl vid torrmetoden som för kol till roterugnen. Den är delad i två
avdelningar, torkningsavdelningen, med ett stort antal tuber, och malningsavdelningen,
som utgör en flerkammarkvarn, avpassad efter malgodset.
De båda olika torr- och våtmetoderna hava utvecklats i nära samband med
fullkomnandet av den maskinella utrustningen. Den ursprungliga tillverkningen skedde
efter våt metod, varvid till en början bränd och senare obränd kalk slammades och
sammaldes till ett tjockt slam, som tappades i stora, öppna avsättningsbassänger.
Sedan massan tjocknat, skars den ut i stycken, som lufttorkades före bränningen.
Förfarandet var såväl tidsödande som beroende av klimatiska förhållanden för torkningen och
utträngdes därför av den torra metoden efter sammalningsproblemets lösning. Det vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
