Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Cement - Tillverkning av portlandcement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEMENT. TILLVERKNING AV PORTLANDCEMENT.
33
Fig. 30. Slamsilos och slambassäng: F. L. Smidth & Co, Köpenhamn.
Fig. 31. Malningsanläggning:
Krupp-Gruson-werk.
torrmetoden erhållna torra råmjölet fuktades och slogs medelst slagpressar till råtegel,
som fordrade en förhållandevis obetydlig lufttorkning. Detta förenklade arbetssätt var
en längre tid förhärskande, men då omkring år 1900 roterugnen framkom, i vilken
råslammet direkt kunde införas, blev våtmetoden åter aktuell. I Europa torde båda
metoderna vara likställda, under det den torra metoden är förhärskande i Förenta
Staterna.
Huruvida torr- eller våtmetoden för beredning av råmassan skall tillämpas, beror
i första hand på kalkstenens fysiska egenskaper, då denna utgör huvudmassan.
Innehåller kalkstenen i sig själv större
mängder fuktighet, vilket är fallet med
krita, vissa märgelslag e. d., är
våtmetoden att föredraga. Är kalken däremot
relativt torr, ställer det sig mera ekonomiskt
att använda torrmetoden, enär denna är
förbunden med lägre bränsleåtgång för
bränningen på grund av råmassans mindre
vattenhalt. Även tillgången av bränsle
spelar en viss roll vid valet av metod.
Förefinnes koksgrus eller antracitstybb till
billigt pris, är man hänvisad till torrmetoden
och schaktugnsbränning.
Torr metodens största olägenhet ligger
i den mindre intima blandningen av
råma-3—281013. Uppfinningarnas bok. VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
