Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Cement - Tillverkning av portlandcement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
KALK, CEMENT OCH GIPS. KONSTSTEN.
terialierna, varigenom den icke lämnar fullt samma höga cementkvalitet som
våtmetoden. Arbeten för förbättring av blandningsmetoderna hava därför bedrivits och av
firman F. L. Smidth & Co., enligt uppgift, krönts med sådan framgång, att ett med
våtmetoden likvärdigt cement kan erhållas med torrmetoden. Förfarandet består i, att
till råmjölet, som förefinnes i en behållare eller silo, tillsättes så mycken tryckluft, att
den mekaniska friktionen mellan de enskilda materialpartiklarna upphäves, varigenom
materialet blir flytande och låter sig behandla som en vätska. Vid den samtidiga
lufttillsättningen och omröringen underkastas materialet en liknande homogenisering
Fig. 32. Tiraxkvarnen: F. L. Smidth & Co, Köpenhamn.
som slammet vid våtmetoden, och såväl den fysiska som kemiska sammansättningen
av det homogeniserade materialet anses i båda fallen bliva tillnärmelsevis lika.
Bränningen av råmassan till klinker företogs ursprungligen i då
förekommande kalkschaktugnar med periodisk drift. Dessa beskickades med omväxlande lager
av koks och råsten, tändes underifrån och kunde först tömmas sedan bränningen
slutförts. Ugnarna arbetade ur många synpunkter ofördelaktigt. Klinkern brände fast
på väggarna och förorsakade ständiga ugnsreparationer, stora mängder lösbränt
material erhölls och värmeekonomien var synnerligen dålig.
Då därför ringugnen (fig. 7) omkring år 1880 uppfanns, vann den hastigt insteg
inom cementindustrien. Dennas arbetssätt är detsamma som anförts för
kalkbränningen. Ugnen förenar sålunda en kontinuerlig drift med kylning av klinkern och
förvärm-ning av förbränningsluften, åtföljd av stor bränslebesparing. Men den omsorgsfulla
sättningen för hand av råstenen och den relativt arbetsamma klinkeruttagningen
gjorde, att man kom på tanken att få fram en kontinuerligt driven schaktugn-.
Här möttes man emellertid bland annat av svårigheten att förhindra råteglet att
smulas sönder under trycket och rörelsen i ugnen. För undvikandet härav framkom
flera olika ugnskonstruktioner, bl. a. Dietzschs vinkelugn, där bränslet tillfördes den
undre ugnsdelen, Aalborgugnen m. fl. ugnar. En tillfredsställande lösning av problemet
erhölls först med ingenjör Karl Schneiders cylindriska schaktugn. Genom
användandet av »torrpressad» råsten med 8 % fuktighetshalt förkortade Schneider
förvärmnings-zonens höjd till 1.8—2 m och anbragte dessutom ett isolerande lager av rättuppstående
råsten mellan kokslagret och ugnsfodret. Härigenom undveks att stenen smulades sön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
