Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Cement - Cementspecialisering - Gips
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIPS.
65
Tabell VIII. Svenska specialcementsorter.
Bates teoretiska schema juni 1933 Svenska cementsorter
Önskade egenskaper: Cementsort: Typiska egenskaper:
Snabbt hårdnande cement .... Smältcement Mycket snabbt hårdnande. Högsta värmeutveckling.
Special portlandcement . . . Snabbt hårdnande. Hög värmeutveckling.
Plastiskt cement Pansar-A-cement Högsta plasticitet. God hållfasthet.
Cement med låg värmeutveckling Silikatcement Låg värmeutveckling. Relativt god hållfasthet.
Pansar-silikatcement .... Lägsta värmentveckling. Måttlig hållfasthet.
Cement med ringa volymförändring Grovt silikatcement .... Minsta krympning. Låg begynnelsehållfasthet.
Korrosionsbeständigt cement . . . Pansar-silikatcement .... Högsta korrosionsbeständighet. Måttlig hållfasthet.
Pansar-A-cement Hög korrosionsbeständighet. God hållfasthet.
Standard portlandcement, högre
tri-silikathalt Hellekis A-cement Relativt snabbt hårdnande. Bättre begynnelsehållfasthet.
Standard portlau dcement, högre disilikathalt Limhamn A-cement .... Relativt långsamt hårdnande. Bättre långtidshållfasthet.
GIPS.
En av kalciums många olika föreningar är gipsen, ett vattenhaltigt
kalciumsulfat, CaSO4 • 2H2O, som förekommer inom de sedimentära formationerna, i Sverige
blott sparsamt och i utlandet huvudsakligen i södra delarna av Harz, i trakterna kring
Paris, i Estland m. fl. ställen. Gipsen uppträder i många varianter, såsom bladig gips,
klyvbar i tunna skivor, trådig gips, kornig gips i form av bergart, exempelvis
Marien-glas, samt tät gips, såsom alabaster, bekant från Volterra i Toscana.
Den finare gipsen, alabastern, användes till bildhuggeri och är betydligt mjukare
än marmorn. Den grövre, mindre rena gipsen har stor teknisk användning för
gips-gjutningar och stuckaturarbeten, som tillsats till cementklinkern för reglering av
binde-tiden och för flera andra industrier. Den tidigare användningen av gipsen som
göds-lingsämne och för beredning av murbruk har däremot nästan upphört.
Skall gipsen användas som bindemedel, måste den först upphettas för att avgiva
en del eller allt av sitt kristallvatten, då dennas hårdningsegenskaper bero på vissa
kristallbildningar vid återföreningen med vatten. Följande tabell IX angiver gipsens
egenskaper vid olika upphettningsgrader:
5—281013. Uppfinningarnas bok. VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
