Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Gips
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
KALK, CEMENT OCH GIPS. KONSTSTEN.
Tabell IX. Gipsens uppliettningsgrader.
[-Upphettnings-temperatur-]
{+Upphettnings- temperatur+} Process eller bildning. Hårdningsfönnåga med vattentillsats
65c Begynnande hydratvattenavgång. Hårdnar med kort bindetid, 10— 20 min.
101.5° Fullständig bildning av hemihydrat: CaSO4-|H2O.
120—170° Fabrikationstemperatur vid
stuckgips-framställning.
190—200’ Vattenfri stuckgips, rent kalciumsulfat CaSO4. Hårdnandet försiggår så hastigt, att gipsen är praktiskt
obrukbar.
200—500’ Kalciumsulfat CaSO4. Hårdningsförmågan förlorad.
500-900’ Estrichgips, kalciumsulfat CaSO4. Hårdnar med lång bindetid, 24 tim. och längre.
1000—1200’ . . . Anhydrid, dödbränd gips, CaS04. Förlorad hårdningsförmåga, kan upphjälpas genom tillsättning av bränd kalk.
1400’ Svavelsvran spaltas under bildning av CaSOj. Besitter hårdningsförmåga, har ingen användning.
Gipsens egendomlighet att förhålla sig olika trots samma kemiska sammansättning
är ännu icke fullt utredd. De gipssorter, som ifrågakomma, äro stuckgipsen och
estrich-gipsen. Stuckgipsen binder snabbt, efter 10—20 min., och är lättlöslig i vatten, under
det estrichgipsen är långsamt bindande, med upp till 24 tim. och längre bindetid, samt
mera svårlöslig. Tillsats av limvatten, borax, alun eller alkohol förlänger stuckgipsens
bindetid.
Stuckgipsen beredes på olika sätt: antingen så, att rågipsen först finmales,
varefter vattenavdrivningen företages i s. k. gipskokare, eller så, att rågipsen blott
krossas, varefter den brännes och finmales, samt slutligen så, att rågipsen först
lätt brännes, därefter males och först härefter färdigbrännes. Det lämpligaste
förfaringssättet sammanhänger med rågipsens malbarhet, vilken underlättas genom
bränningen.
Gipskokaren arbetar vid 170—180° och eldas antingen med direkt eld eller numera
vanligen indirekt medelst överhettad ånga i rörledningar, varvid omkring 8 kg kol
åtgår pr 100 kg färdigbränd stuckgips. För bränning av okrossad rågips till stuckgips
användas olika slags schaktugnar, vanligen konstruerade så, att bränngaserna från
eldstaden inträda i en inuti schaktet stående perforerad chamottecylinder, passera ur denna
tvärsigenom gipslagret och utsugas genom i schaktets sidor motstående öppningar.
Bränning av estrichgips sker i princip med samma slags ugnar, som användas för
kalkbränning. Roterande torktrummor och roterugnar hava jämväl kommit till användning
för gipsens beredning liksom även kvarnar med direkt uppvärmning medelst rökgaser.
I senare fallet sker såväl målning som bränning samtidigt.
Normer för provning av gips hava ännu icke införts i Sverige, men i tabell X
på nästa sida anföras de senaste utländska, nämligen de i Schweiz nyligen antagna
provningsnormerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
