Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Gips - Konststen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTSTEN.
67
Tabell X. Normer för provning av gips.
G i p s 8 1 a g [-Främmande beståndsdelar-] {+Främ- mande bestånds- delar+} Tol.—20 % Prov [-Glödför-lust-] {+Glödför- lust+} % [-Sikt-rest-] {+Sikt- rest+} på 900 maskor pr cm2
Gips: vatten Gjuttid’ min. [-Böjningshållfast-het-] {+Böjningshållfast- het+} kg/cm2
1 tim. 28 dag.
Byggnadsgips 15 125: 100 5—15 10 25 20
Ugnsgips 15 125:100 15 10 1 22 Tryckhållfasthet 7 dag. 128 dagar 6 20
Estrichgips 15 300:100 110 170 3 10
KONSTSTEN.
Med konststen förstår man i vidsträcktare betydelse en på konstgjord väg framställd
stenmassa, men vanligen avser man därmed endast sådana produkter, som framställas
genom sammankittning av ett fyllnadsämne med ett bindemedel. Produkter,
framställda genom bränning, falla sålunda utanför begreppet konststen i inskränktare
bemärkelse.
Framställningen av konststen sträcker sig tillbaka till den äldsta kulturen. I
minnesmärken från de gamla egyptierna, grekerna och romarna återfinnes sålunda den
enkla lerpicén, en av lera och småsten stampad massa. Efter hand som utvecklingen
framskred kommo gips, magnesia och kalk till användning för picéarbeten, och numera
har man även att räkna med cementet. Kalkpicémurverk förekommo i stor
utsträckning under antiken men gingo sedan tillbaka i användning.
I Sverige återupplivades kalkpicén på 1830-talet, då hela hus uppfördes av
kalkmurbruk och sten enligt Rydins metod, vilken metod även banade sig väg till utlandet,
i främsta rummet Tyskland.
Konststenen klassificeras efter sina båda beståndsdelar: bindemedel och
fyllnadsämne. Av oorganiska bindemedel ifrågakomma huvudsakligen gips, kalk, magnesia och
cement samt av organiska ämnen asfalt, tjära och kasein. Som fyllnadsämnen
användas ren sand, grus, krossade bergarter, såsom marmor, granit, basalt, fältspat,
pim-sten, granulerad masugnsslagg o. a., samt därjämte organiska ämnen, såsom sågspån
och kork.
Kornstorleken hos fyllnadsmaterialet avpassas efter ändamålet, likaså färgen, den
senare antingen genom att färgade stenslag inläggas i ytan eller genom färgtillsättning.
Som färgmedel användas följande ämnen: för svart kolpulver eller brunsten, för gult
gulockra, för grönt ultramaringrönt och för blått ultramarinblått. Färgtillsättningen,
som i förut nämnd följd varierar mellan 15—6 %, nedsätter hållfastheten utom
beträffande ultramarinfärgerna, som innehålla löslig kiselsyra och därför i stället giva ökad
styrka.
Framställningen av konststen omfattar ett stort antal olika produkter, och därför
kunna i det efterföljande endast de viktigaste av dem omnämnas. Indelningen göres
efter bindemedlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
