Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegel- och lergodsindustri. Av Moje Bergström - Historik - Råmaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIK. RÅMATERIAL.
89
narna, som möjliggjorde fullt kontinuerlig bränning utan avbrott. Under 1800-talet
förbättrades också de maskinella anordningarna för lerans bearbetning och formning, så att
tegeltillverkningen kunde bedrivas i verkligt industriell skala. Under de sista årtiondena
hava ytterligare förbättringar gjorts i fråga om maskinella anordningar för lerans
bearbetning, formning, torkning och bränning samt i fråga om råmaterialens och
halvfabrikatens transport inom fabriksanläggningen.
Utvecklingen av tegelprodukter av högre kvalitet, såsom klinkerplattor för
golv-och trottoarbeläggning samt eldfast tegel, har huvudsakligen skett under 1800-talet och
början av 1900-talet i samband med den allmänna industriella utvecklingen. Särskilt
i fråga om det eldfasta teglet har utvecklingen gått hand i hand med konstruerandet av
Fig. 94. Lerkärl från
ster-åldern, Sverige.
Fig. 96. Lerkärl från
järnåldern, Gotland.
Fig. 95. Lerkärl från
bronsåldern, Skåne.
nya eldstads- och ugnstyper för skilda industriändamål, vilka ställt allt större anspråk
på det s. k. eldfasta tegel, som användes till inklädnad för de delar av ugnskonstruktionen,
som utsättas för de högsta temperaturerna, ofta i förening med kemisk påverkan från de
material, som behandlas i ugnarna.
RÅMATERIAL.
Lera är som bekant en av de vanligast förekommande beståndsdelarna i jordskorpan
och förekommer, ehuru av varierande beskaffenhet, praktiskt taget i alla av människor
bebodda delar av jorden. Det är därför ett både billigt och lättillgängligt råmaterial.
Lerans sammansättning kan vara mycket varierande såväl med hänsyn till de däri
ingående kemiska beståndsdelarna som med hänsyn till kornstorleksgraderingen. I detta
senare avseende skiljer man på dels feta leror, vilka helt och hållet äro sammansatta av
mycket fina korn och efter utröring med vatten bliva formbara, plastiska, samt efter
torkning erhålla en viss grad av fasthet, och dels magra leror, som innehålla relativt stor
halt av fin sand och efter utröring med vatten bilda en föga formbar deg, som efter
torkning erhåller ringa fasthet. All lera har bildats genom vittring av bergarter, såsom
granit, gnejs, porfyr m. fl. fältspathaltiga bergarter från de äldsta geologiska
formationerna. De egentliga lerpartiklarna äro så små, att de hålla sig svävande i vatten en längre
stund. Korndiametern är mindre än 0. oo 2 mm. Det är dessa små partiklar, som ge leran
dess plasticitet, men därjämte innehålla de flesta leror även grövre slampartiklar och
mycket fina sandkorn. Man skiljer med hänsyn till bildningssättet på primära leror,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
