Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegel- och lergodsindustri. Av Moje Bergström - Murteglets egenskaper och användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
TEGEL- OCH LERGODSINDUSTRI.
Murteglets egenskaper och lämplighet för olika ändamål äro i hög grad beroende av
dess volymvikt, vilken i sin tur är beroende dels av bränningsgraden, dels av om leran
blandats med tillsatser, vilka vid bränningen efterlämna hålrum, såsom t. ex. sågspån. I
nyssnämnda normer indelas murtegel i följande kvaliteter:
a. murklinker, volymvikt..................................... 1.9 å 2.1
b. fasadmurtegel, volymvikt.................................. 1.7 > 1.9
c. hårdbränt murtegel, volym vikt............................ 1.8 > 2.0
d. vanligt murtegel, volymvikt............................... 1.7 > 1.9
e. lättmurtegel, volymvikt...................................max. 1.6
f. högporöst murtegel, volymvikt.............................. > 1.2
Det bör observeras, att det som »vanligt murtegel» betecknade murteglet numera
på de flesta orter är mindre vanligt, enär det mer och mer undantränges av de lättare
tegelsorterna.
Egenskaper. Murklinker (sintrade tegel) användas till mycket hårt belastade
murpelare, beklädnad på väggar, dammar o. dyl. samt till grövre golvbeläggning. Vanligt
murtegel, lättmurtegel och högporöst murtegel användas till bärande väggar och pelare
i byggnader och kan, där belastningarna äro stora, utbytas mot hårdbränt tegel.
Hållfastheten mot tryck, d. v. s. förmågan att uppbära belastningar, är som regel
god hos murtegel. Enligt ovan angivna normer äro hållfasthetsfordringärna, avseende
tryckprov hos mindre kuber, 700 kg/cm2 för murklinker, 270 kg/cm2 för hårdbränt tegel,
180 kg/cm2 för vanligt murtegel och lättmurtegel samt 45 kg/cm2 för högporöst murtegel.
Tryckhållfastheten hos av teglet uppfört murverk är dock avsevärt lägre än teglets
kubhållfasthet, beroende bl. a. på att murbruksfogarna hava lägre hållfasthet än själva teglet.
I genomsnitt kan man räkna med att murverkets bärförmåga är ungefär å 1f& av teglets
kubhållfasthet. Med de belastningar, som normalt förekomma i våra byggnader, innebär
detta, att det vanliga murteglet och lättmurteglet ge tillräcklig bärförmåga för att med
betryggande säkerhetsmarginal kunna användas till 5- å 6-våningshus och det högporösa
murteglet för 2—3-våningshus. Särskilda hållfasthetsberäkningar måste dock utföras i
varje särskilt fall.
Värmeisoleringen är i vårt relativt kalla land även av stor betydelse för de material,
som användas till ytterväggar. Som allmän regel gäller, att ju lättare och porösare ett
material är, desto bättre är dess värmeisoleringsförmåga. Järn t. ex. har mycket stor
hållfasthet men praktiskt taget ingen värmeisoleringsförmåga. Med ett material som
t. ex. kork är förhållandet precis tvärtom. Tegel intar en mellanställning mellan dessa
båda och förenar relativt god hållfasthet med relativt god värmeisoleringsförmåga.
Ett materials värmeisoleringsförmåga kännetecknas av dess värmeledningstal,
vanligen betecknat 2 (grekiska bokstaven lambda), varmed menas den värmemängd i kgcal,
som under en timme genomströmmar 1 kvm yta av en 1 m tjock vägg vid 1° C
temperaturskillnad mellan väggens båda ytor. Här nedan anges 2 för normalt murverk av de
vanligaste tegelsorterna till jämförelse med några andra vanliga material:
[-Värmeledningstal-]
{+Värmelednings-
tal+} A
Mur av vanligt tegel, volym vikt 1.8....................................... 0.60
» > lättmurtegel, volymvikt 1.6 0.52
» » högporöst murtegel, volymvikt 1.2 0.37
Betong..................................................................... 1.40
Trä........................................................... 0.13
Kork och porösa träfiberplattor............................................ 0.04
Inneslutet luftskikt (.beroende på tjocklek och höjd) . . 0.07 å 0.4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>