Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegel- och lergodsindustri. Av Moje Bergström - Murteglets egenskaper och användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MURTEGLETS EGENSKAPER OCH ANVÄNDNING.
115
Observeras bör: ju lägre värmeledningstal desto bättre isoleringsförmåga.
Värmeisoleringsförmågan hos en väggkonstruktion med viss tjocklek och
sammansättning (av ett eller flera kombinerade material) anges av dess värmegenomgångstal, k,
varmed menas den värmemängd i kgcal, som under 1 timme genomströmmar 1 kvm yta
av väggen vid 1° C temperaturskillnad hos luften på ömse sidor om väggen. Alltefter
de klimatiska förhållandena på olika orter erfordras olika värmegenomgångstal. Ju
lägre k är, desto mindre blir uppvärmningskostnaden. Vilket högsta Æ-värde, som för viss
ort kan medgivas, bestämmes dock vanligen icke med hänsyn till uppvärmningskostnaden
utan med hänsyn till den isolering, som erfordras för att vid lägsta förekommande
ytter-temperatur undvika, att rumsluftens fuktighet kondenserar på ytterväggens insida,
vilket inträffar om densamma blir mera än 6 å 7° kallare än rumsluften.
Som exempel på högsta tillåtna värmegenomgångstal för ytterväggar på några
huvudorter i Sverige enligt gjorda beräkningar kan följande anföras:
Lämpligt max.-värde
Ort för värmegenom-
gångstalet k
Malmö...................................................................... 1.11
Göteborg................................................................... 1.07
Västervik.................................................................. 1.01
Norrköping................................................................. 0.96
Stockholm.................................................................. 0.93
Gävle...................................................................... 0.82
Falun...................................................................... 0.78
Östersund ..................................................... 0.73
Boden...................................................................... 0.68
Gällivare.................................................................. 0.61
Nedan anges de värmegenomgångstal, som erhållas med de vanligast förekommande
murtegel väggarna:
Murförband 2-stens mur l^-stens mur 1-stens mur
Teglets bredd x längd i cm 7.5 x 30 7.5 x 25 7.5 x 30 7.5 x 25 7.5x30 7.5x25
Väggtjocklek i cm inkl, putsbruk . . . 63 53 48 40 38 28
Teglets volymvikt: Värmegenomgångstal k:
2.0 (hårdbränt) 0.87 0.99 1.06 1.20 1.35 1.46
1.8 (vanligt) 0.76 0.86 0.93 1.05 1.19 1.32
1.6 (lättegel) 0.64 0.74 0.79 0.91 1.04 1.18
1.2 (högporöst) 0.49 0.57 0.61 0.72 0.82 0.95
Som av ovanstående tabeller framgår, kan man för stora delar av vårt land
(Stockholmstrakten och söder därom) nöja sig med 1-stens tjocklek hos ytterväggar av
hög-poröst tegel med format 7.5 x 25 X 12 cm. För mindre byggnader, där det högporösa
teglets hållfasthet är tillräcklig, har denna väggtyp i rätt stor utsträckning börjat
konkurrera med trä, som hittills varit det dominerande väggmaterialet i mindre byggnader.
En trävägg av normal typ (tjocklek c:a 12 å 14 cm) har dock avsevärt bättre
värmeisoleringsförmåga (k = 0.60 å 0.7 0).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
