- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
127

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Porslin och andra finkeramiska produkter. Av Hjalmar Olson - Råmaterial för massa och glasyr - Plastiska råmaterial

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÅMATERIAL FÖR MASSA OCH GLASYR.

127

förminska materialets användbarhet. Vid transport från ursprungsorten till den
slutliga lagerplatsen upptager bindeleran ofta föroreningar, såsom sand, kalk, järn, organiska
beståndsdelar m. m., vilka likaledes verka kvalitetsförsämrande.

Utmärkande för kaolin och bindelera är dels att de genom en för varje lera
karakteristisk vattentillsats uppnå stor plasticitet, dels att de såväl under torkningen som
bränningen bibehålla den ursprungligen givna formen. Plasticiteten medgiver inblandning
av icke plastiska råmaterial i massan utan att bearbetningen försvåras. Genom inverkan
av dessa krymper massan mindre vid torkning och bränning.

1. Kaolin. Kaolinens huvudbeståndsdel är det högeldfasta
aluminiumhydrosili-katet A12O3 • 2SiO2 • 2H2O, vilket motsvarar 39.7 % »lerjord», 46.4 % kiselsyra Si02
och 13.9 % vatten H2O. Hur långt fältspatens omvandling till kaolin fortskridit är av
stor betydelse. Föreligger fältspat i större mängder, nedsätter detta kaolinens
smält-punkt och därigenom dess värde. Då kaolin i regel förekommer på primär lagerplats,
innehåller den talrika mineral från urberget, i främsta rummet kvartskorn av olika
storlek. Innan den kan användas inom den finkeramiska industrin, underkastas den därför
i de flesta fall en reningsprocess, s. k. slamning, varigenom föroreningarna helt eller
delvis avlägsnas.

För finkeramiska ändamål ställas följande fordringar på en kaolin: renvit brännfärg
vid höga temperaturer (1 400—1 500°), d. v. s. låg järnoxidhalt, god plasticitet och
lämplighet för gjutning.

Kaolin är det viktigaste råmaterialet för fältspatporslinsfabrikerna. De bästa
kaoli-nerna i Europa finnas i England, Tjeckoslovakien och Tyskland.

2. Vitbrännande, eldfast bindelera. För finkeramiskt bruk användas i de flesta fall
tillsammans med kaolin vitbrännande, eldfasta bindeleror, d. v. s. leror med en smält-

Fig. 127. Oberdreis: Gruvan »Guter Trunk Marie».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free