Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Glastillverkningen. Av Carl Kaijser - Glastillverkningens historiska utveckling - Glasindustriens utveckling från äldsta tider till nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
GLASTILLVERKNINGEN.
GLASTILLVERKNINGENS HISTORISKA UTVECKLING.
Glasindustrins utveckling från äldsta tider till nu.
De äldsta sägnerna innehålla två olika versioner för glasets tillkomst, båda
baserade på uppgivna, helt tillfälliga händelser. Den judiske historieskrivaren Flavius
Josefus, som levde i Rom i första århundradet efter Kristus, påstår sålunda, att judiska
lantmän efter en skogsbrand funnit glasartade klumpar på marken, varefter de sedermera
på konstlad väg framställt samma produkt. Den romerske historieskrivaren Plinius
d. ä., samtida med nyssnämnde Flavius Josefus, påstår å sin sida, att fenicierna funnit
på glaset på så sätt, att ett feniciskt fartyg lastat med »nitrum» (antagligen soda) skulle
sökt nödhamn på en sandig kust, och då skeppsfolket skulle laga sin mat, hade de intet
annat underlag att tillgå för sina kokkärl än stycken av lasten. Efter måltiden funnos i
bottnen av kokgroparna under askan glasliknande klumpar, som tillvaratogos, och med
ledning av dessas konsistens nådde fenicierna sedan fram till glasberedningens konst.
Båda versionerna visa endast de nämnda historieskrivarnas olika uppfattning om hur
glaset — redan efter den tidens hörsägner — kommit till. Ty på deras tid hade glas
funnits redan i några tusen år, vilket genom den modernare historieforskningen blivit
fullt klarlagt.
Glastillverkningens äldsta period. Denna torde nämligen kunna räknas från omkring
år 3 000 till omkring år 900 före Kristus, och av allt att döma är det egyptierna, som
först kände till konsten att tillverka glas. En stor del av de tidigast funna föremålen
bestå emellertid ej helt och hållet av glasmassa, utan glaset förekommer mest i form av
olika slags glasyr på lergods, kanske mera ett slags emalj. Utvecklingen har troligen
gått i den riktningen, att dessa glasartade beläggningar så småningom fullkomnats
till glas. De äldsta glasyrer man funnit härstamma från omkring år 3 000 f. Kr. Fynden
av glasföremål från denna tid äro dock icke talrika, utan det är först från omkring år
1500 f. Kr. som ett och annat verkligt glasföremål påträffats, utvisande att en viss
glastillverkning då fanns samt att den t. o. m. stod ganska högt. Glasmassans
sammansättning var på det hela taget ungefär densamma som nu, frånsett föroreningen i
råmateria-lierna och den i viss mån ofullständiga smältan m. m. Glaset var därför tämligen
ogenomskinligt, kanske oftast avsiktligt färgat, särskilt i blått. Men det framgår också, att
konsten att dekorera glas ingalunda var okänd.
Den alexandrinska perioden. Säkerligen var Tebe länge den förnämsta platsen för
glastillverkningen, men då Egypten erövrats av Alexander den store (332 f. Kr.) synes
glastillverkningens medelpunkt flyttats till Alexandria. Därmed börjar den
alexandrinska perioden i glastillverkningens historia (omkring 300 f. Kr. till omkring 300 e. Kr.).
Prydnads- och lyxföremål av glas utgjorde den största delen av tillverkningen, men även
enklare hushållsglas, såsom bägare, kannor m. m., började komma i bruk, ehuru de ännu
ansågos som lyxvaror. Av praktglasen från den alexandrinska perioden finnes ännu
i behåll en mindre vas av mörkblått glas, med ett tjockt s. k. »överfång» av benvitt glas,
som delvis bortslipats, så att av överfångsglaset endast finnas kvar reliefer av det högsta
konstnärliga värde och föreställande tvenne mytologiska figurframställningar. Vasen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
