Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Glastillverkningen. Av Carl Kaijser - Glastillverkningens historiska utveckling - Glasindustriens utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLASINDUSTRINS UTVECKLING I SVERIGE.
167
Glasindustrins utveckling i sverige.
Givet är att det med forntidens primitiva kommunikationsmedel skulle dröja
länge, innan föremål av glas funno sin väg upp till våra nordliga trakter. De första
föremål av glas man funnit kava påträffats i nordiska forngravar från första
århundradet e. Kr. Det är troligt, att de härstamma från glastillverkningens dåtida
blomstrings-period i det romerska riket. I några större mängder ha de dock icke påträffats. Först
från mitten av 1600-talet kan man genom bevarade dokument bevisligen följa den
svenska glasindustrins utveckling. Efter tidens sed utfärdades nämligen för de industrier,
som då ansågos förtjänta till uppmuntran, en del »privilegier», och det första privilegium
man känner för glastillverkning är utfärdat under drottning Kristinas
förmyndarregering år 1641 för en borgare i Stockholm vid namn Melchior Jung. Dennes
glasbruk kom i gång på en tomt på »Munklägret» (nuvarande Kungsholmen), men
flyttades år 1652 efter en större eldsvåda upp till »Söder». Trots många svårigheter, t. ex.
att anskaffa yrkesskickliga arbetare, erforderliga råmaterialier m. m., kunde driften
likvisst hållas nödtorftligen i gång, och privilegierna förnyades åren 1649, 1651 och 1676.
Konkurrensen tog emellertid under tiden ut sin rätt, och den 24 januari 1676
beviljades privilegier för ytterligare ett glasbruk, Nya glas- och Kristallbruket, som kom
i gång 1678, även detta förlagt till Stockholm (vid Klara sjö). Driften vid det gamla
glasbruket tynade av. Efter Melchior Jungs död 1678 övertogs ledningen av bruket
av dennes son Gustav Jung, men vid hans död 1695 flyttades troligen detta glasbruk
till Finland. Det nya glasbruket, under ledning av Baltzar Grill, fortsatte dess
verksamhet. Trots i privilegiet beviljade stora förmåner, såsom tullfrihet under 25 år,
exportpremie, skattefrihet för arbetarna m. m., råkade det nya glasbruket till stor del ut för
samma svårigheter som det förutvarande. På grund av eldfara och rök från
bruksdriften ålade magistraten bruksledningen att flytta glasbruket till en dåvarande holme
i Mälaren — på den plats på Kungsholmen, där Karolinska institutet nu är beläget —
och dit flyttades bruket år 1688. Bruket benämndes numera Kungsholms Glasbruk,
och dess fabrikat var välkänt.
Efter Grills död 1697 blev friherre Olov Thegner brukets ledare, efter dennes
död 1734 en von Estman samt 1757 kanslibokhållaren Peter Falkenson. Under
tiden hade konjunkturerna blivit bättre, och glasbruket gick för en kortare tid en god
blomstringsperiod till mötes. Bruket stod på sin höjdpunkt på 1760-talet och
sysselsatte då ett 100-tal arbetare. Antagligen på grund av bristande avsättning gick
bruksdriften emellertid snart tillbaka, och år 1815, då fabrikstomten såldes till Karolinska
institutet, lades driften vid Kungsholms glasbruk fullständigt ned.
Vid tiden för dess nedläggande var bruket icke längre ensamt om glastillverkningens
bedrivande i landet, utan flera glasbruk hade på senare tiden uppstått — så t. ex.
Limmareds glasbruk 1740, Kosta glasbruk 1741, Reijmyre glasbruk 1808 m. fl. Ej
heller var det längre enbart hushållsglas och prydnadsglas, som tillverkades i landet,
utan även fönsterglas och buteljglas hade börjat tillverkas. Glasindustrin hade m. a. o.
börjat få fast fot i landet, och det dröjde därefter icke länge, innan utvecklingen gick
hastigt nog. 1700-talets glasindustri kan emellertid inom vårt land sägas bilda en
tidsperiod för sig.
Liksom överallt annorstädes i Europa satte den venetianska stilen sin prägel på
glastillverkningen även i Sverige, och på så sätt uppstodo bl. a. de ganska sällsynta po-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
