Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- IV. Glastillverkningen. Av Carl Kaijser
- Glastillverkningens historiska utveckling
- Glasindustriens utveckling från äldsta tider till nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLASTILLVERKNINGEN.
166
*
glasmassa. Tyskland importerade den venetianska tillverkningsmetoden och utvecklade
därigenom i hög grad sin spegelindustri. I England blåstes de första speglarna år 1673,
men kristallspeglar lärde man sig tillverka först 100 år senare. Frankrike gick däremot
en särskild väg. Där hade man år 1688 uppfunnit spegelgjutningsmetoden, som ledde till
detta lands stora uppsving inom spegelfabrikationen. Den första fabriken enligt denna
tillverkningsmetod byggdes vid slottet S:t Gobain år 1695, och då den nya metoden
medgav såväl billigare och bättre tillverkning som större dimensioner på speglarna, blev
tillverkningen av blåsta speglar snart föråldrad. Även i Tyskland och Belgien anlades
inom kort särskilda spegelglasfabriker enligt gjutningsmetoden.
Buteljglasfabrikationen är likaledes en gren av glastillverkningen, som, speciellt inom
Tyskland, drivits upp till mycket stora proportioner. Men även inom Frankrike —
och på senare år andra länder, t. ex. Amerika m. fl. — har denna tillverkning fått stor
omfattning.
Tack vare glasets användbarhet inom så oändligt många områden av det praktiska
livet, det stora behovet av och efterfrågan på glas, de många glasbruken och den priserna
pressande konkurrensen har även tekniken inom glasindustrin gått oerhört framåt. Vid
de glasbruk, som bedriva fabrikation av prydnads- och lyxglas, servisglas och annat
hushållsglas, ävensom en del kemiskt-tekniskt glas m. m., måste väl de flesta
glasföremålen fortfarande tillverkas för hand, om än vid dessa glasbruk för den enklare
masstillverkningen en hel del halvautomatiska maskiner och pressar alltmera komma i bruk,
men de stora massartiklarna däremot — fönsterglas, buteljer och flaskor, spegelglas,
pressglas samt en mängd burkar och mindre artiklar för tekniskt bruk — tillverkas
numera rent maskinmässigt vid särskilda maskinglasbruk.
Det som åstadkommit möjligheterna för denna revolutionerande inverkan på
glasindustrins utveckling torde i första hand ha varit värmeteknikens utveckling.
Glasugnarnas konstruktion och åstadkommandet av bättre eldfast byggnadsmaterial har
möjliggjort bättre utnyttjande av bränslet. Temperaturen har kunnat höjas, smältkärlens
storlek har ökats, och ett gott glas kan numera tillverkas utan störande inverkan av de
vid eldningen uppstående gaserna. Direkt eldning med ved för smältning av glas har
kommit ur bruk. Järnrosterna och eldningen med stenkol hava medfört övergång till
indirekt eldning i särskilda generatorer, och härigenom gjordes jättestora framsteg i fråga
om glasugnarnas konstruktion. Redan på 1850-talet uppfanns gaseldningen, men den
största äran i fråga om såväl denna eldning som i fråga om smältkärlen tillkommer
otvivelaktigt den om glasindustrin så högt förtjänte Fr. Siemens, vilken åstadkom en verklig
omvälvning inom glasindustrin genom sina uppfinningar av regenerativsystemet (1856)
och bassängugnen (1870), eller den s. k. vannan, ett enda stort smältrum, där lågan
slår över den inlagda glassatsen och genom strålningsvärme smälter densamma ovanifrån.
Speciellt uppfinningen av »dubbelvannor», där smältning och utarbetning försiggå
samtidigt, möjliggjorde övergången inom fönster- och butelj glasfabrikationen till kontinuerlig
maskindrift i väldiga vannor, där arbetet pågår året om, både dag och natt.
Maskinglastillverkningen har tagit överhand, och inom glasindustrin, liksom inom
många andra områden, har uppfinnar- och arbetsförmågan vetat skapa sinnrika
arbetsmaskiner, vilka numera utföra mycket av det som förut var förbehållet åt enbart
yrkesskickligheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0180.html
