Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Glastillverkningen. Av Carl Kaijser - Fabrikation av fönsterglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
GLASTILLVERKNINGEN.
metoden — d. v. s. att åstadkomma en vals nedåt. Denna skar man av i olika segment,
öppnade dessa genom längdsnitt samt planade ut dem till skivor i en sträckugn.
Försök hade visserligen gjorts — bl. a. av en tysk glastekniker M. A. Oppermann år 1885
— att på mekanisk väg åstadkomma valsar genom att i glasmassan nedsänka en
ring-formig anhäftningsanordning och draga glasmassan cylinderformigt uppåt, under det att
samtidigt ovanifrån luft pressades in i glascylindern, men försöken gåvo på flera år
icke något ekonomiskt användbart, praktiskt resultat. Däremot lyckades 1898 en annan
tysk glastekniker P. Th. Sievert att bland sina många glasblåsningsmaskiner
konstruera en dylik för maskinblåsning av mycket stora föremål av glas — t. ex. stora fat,
baljor, ja t. o. m. badkar —, varvid glasmassans myckenhet och tyngd underlättade själva
blåsningen, som skedde nedåt. Dylika stora föremål av glas fingo emellertid ingen
avsättning, utan utgjorde mera en kuriositet, men de ledde till en utveckling av metoden
i den riktning, att även fönsterglasvalsar började tillverkas på samma sätt. Glasmassan
göts från vannan i särskilda mindre deglar, ur vilka den sedan genom särskilda
anhäft-ningsanordningar fattades och sänktes ned i en vertikalt byggd trummelugn under
samtidig värmning och påsläppning av tryckluft. De på detta sätt nedåt tillverkade
valsarna mätte ungefär 62 cm i genomskärning med en godstjocklek om 2.5 mm och
sön-derskuros sedan i 2 å 3 segment.
Ivriga försök pågingo samtidigt inom den amerikanska glasindustrin att lösa den
mekaniska fönsterglastillverkningen genom att maskinblåsa valsarna uppåt. Genom
kraftigt understöd av the American Window Glass Machine C:y lyckades man att under
åren 1901—02 bringa till lyckligt resultat de redan år 1900 av John E. Lubbers
upptagna försöken i denna riktning.
Själva grunderna för tillverkningsmetoden kunna i korthet angivas vara följande.
De tre viktigaste faktorerna, d. v. s. de som äro av avgörande betydelse för glasvalsens
diameter och glastjockleken, äro: det yttre lufttrycket, den hastighet, med vilken
valsen dragés, samt glasmassans temperatur. Det yttre lufttrycket verkar så, att om man
droge ut valsen utan att alls tillföra den luft inuti, skulle det inre lufttrycket
successivt förtunnas, så att valsen slutligen helt enkelt sammanpressades. Och även om en
öppning funnes, så att den atmosfäriska luften strömmade in, skulle icke enbart denna
luft räcka till för att göra valsen cylindrisk, utan den bleve konisk, därigenom att
glasets yttre yta stelnar hastigare än dess inre. Därför måste lufttrycket inne i valsen
vara högre än lufttrycket utanför densamma och dessutom stegras i den mån valsen
växer. Detta åstadkommes genom reglering av lufttillförseln med en särskild luftkran.
Ju hastigare valsen dragés, desto mindre blir diametern och desto tunnare väggarna.
Då diametern kan regleras genom ett successivt ökat lufttryck, blir alltså hastigheten
avgörande för godstjockleken i väggarna. I början av dragningen hålles hastigheten
ringa, samtidigt som luftströmmen också hålles svagare, för att glaset skall svalna,
varigenom »kappan» och valshalsen bliva hållbarare. Under uppdragningen av själva
valsen ökas hastigheten. I allra sista tillverkningsmomentet stegras hastigheten särskilt,
samtidigt som lufttillförseln strypes av, varigenom valsen kommer att sluta som en smal
sträng. Ju högre temperaturen är, desto mera tunnflytande håller sig glasmassan, men
desto hetare blir också maskineriet. Temperaturen regleras därför på olika sätt, såväl
i glasmassan som på maskineriets olika delar, särskilt vid anhäftningen, alltefter den
arbetskapacitet som erfordras, den godstjocklek på valsens väggar man önskar ernå m. m.
Då emellertid glasmassan svalnar hastigt och högst olika, är det mycket svårt att
bibringa glasmassan den för bearbetningen erforderliga temperaturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
