Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Glastillverkningen. Av Carl Kaijser - Fabrikation av buteljer och flaskor - Spegelglasfabrikationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPEGELGLASFABRIKATIONEN.
203
Sedan Owens vakuumpatent utgått, har i England konstruerats en stor 15-armad
buteljmaskin, som i stort sett liknar den Owenska maskinen, men har försetts med
åtskilliga förbättringar. Denna maskin heter Redferns maskin. Den lär även hava blivit
såld till Japan.
Då Owens maskiner genom uppvärmning av den ugn, i vilken tanken roterar,
förbruka mycket bränsle, ha de i stor utsträckning utträngts av andra maskiner, som
arbeta med s. k. Feedersystem eller droppmetoden, där glaset genom en till glasugnens
reningsavdelning ansluten mataranordning överföres till ämnesformarna i för ändamålet
särskilt konstruerade butelj maskiner av O’Neills’, Lynch’s m. fl. fabrikat. De
Feedersystem, som mest kommit till användning, äro av Hartford’s, Rankin’s & Miller’s
konstruktioner.
SPEGELGLASFABRIKATIONEN.
•
Spegelglas har hittills icke tillverkats i Sverige, ej heller i Skandinavien i övrigt.
Denna tillverkning fordrar nämligen särskilt glas och f. ö. en större marknad än enbart
de nordiska länderna kunna erbjuda. Mycket stora spegelglasfabriker finnas emellertid
utomlands, såväl i Amerika som i Frankrike, Tyskland, Belgien m. fl. länder.
Förr i tiden, då man icke kände
till annan tillverkningsmetod,
blåstes spegelglaset. Som redan förut
påpekats, skedde blåsningen redan
under den venetianska perioden
i en sorts tjocka valsar. Sedermera,
då fordringarna på tjockt glas blevo
större, måste man gå andra vägar
och uppfann då gjutningsmetoden.
Enligt denna smältes glaset i
särskilda deglar, som med
maskinkraft kunna forslas ut ur glasugnen
och stjälpas, så att glaset gjutes i
stora, tjocka skivor. Deglarnas
storlek varierar efter storleken av
de skivor, som gjutas. Som ex. kan
anföras deglar om 800—1 000 kg
glas och skivor i ungefärliga mått
7 m längd och 4.5 m bredd, med
en godstjocklek av c:a 30 mm.
Som gjutbord användas
gjutjärns-plattor om c:a 15 cm tjocklek, över
vilka degeln framföres. Sedan
glaset är gjutet, valsas det ut till
önskad tjocklek. Proceduren tager ungefär 2 timmar, varefter degeln åter införes i
glasugnen. Den gjutna skivan föres till kylugnen, en för varje skiva, inskjutes i
ugnen och undergår en jämförelsevis långsam kylning (24 timmar).
Sedan råglaset sålunda tillverkats, skäres skivan i önskade dimensioner, vilka i
särskilda sliperier jämnslipas och poleras. Detta sker med stora slipmaskiner.
Fig. 190. Mekanisk degel med gjutbord och vals för
gjut-ning och utvalsning av spegelglas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
