Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Glastillverkningen. Av Carl Kaijser - Spegelglasfabrikationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
GL AST [LLV ERKNINGEN.
Den på båda sidor slipade glasskivan belägges därefter på ena sidan med ett
metalliskt överdrag av bly eller tennamalgam (tenn upplöst i kvicksilver). Denna
procedur, den s. k. folieringen, tillgår så, att man utbreder och glättar tennfolium, på vilket
man därefter gjuter ett tunt kvicksilverlager. Ovanpå detta lägges glasskivan, som
sedan pressas fast mot beläggningen. Som beläggning kan även användas en kemiskt
utfälld silverhinna, varigenom buktiga ytor o. d. kunna spegelbeläggas. Också andra
beläggningar, t. ex. platina, kunna användas.
Sedan numera fönsterglastillverkningen mekaniserats, så att man direkt kan
åstadkomma plana och tjocka skivor, är det troligt, att även spegelfabrikationens behov av
råglas kan tillgodoses på detta sätt. Visserligen fordrar spegelglaset särskild kvalitet,
men hindret torde väl hittills mest legat i svårigheten att erhålla tillräckligt tjocka
skivor. Kan denna fråga lösas, erbjuder sig helt naturligt även i Sverige möjlighet att
tillverka spegelglas, allra helst som användningen av denna glasart numera icke
uteslutande inskränker sig till själva spegelfabrikationen, utan även omfattar butiksfönster,
automobilglas och många andra ändamål.
Redogörelsen för glasindustrin och dess utveckling till våra dagar är härmed
avslutad. Helt naturligt skulle mycket mera kunna vara att andraga härom, men den
har måst inskränka sig till de stora dragen, därvid så långt möjligt framhållande vad
som kan anses vara betecknande för vårt land, där dock glasindustrin intager en
jämförelsevis ringa ställning. Det väsentligaste i utvecklingen är, att glasindustrin på nyare
tider mekaniserats och att denna mekanisering genomförts så hastigt. Då i Amerika
omkring sekelskiftet övergång skedde till mekanisk fönsterglastillverkning enligt
vals-dragningsmetoden, måste på rekordartad tid driften vid ett 30-tal av landets då
befintliga 40 glashyttor nedläggas. Samma blev förhållandet i Europa, då den mekaniska
fönsterglastillverkningen enligt Fourcaults metod slog igenom. Inom endast några få
år sattes tillverkningen enligt den gamla metoden ur funktion i Frankrike,
Tjeckoslovakien, Tyskland, Belgien m. fl. länder, och ett stort antal äldre glasbruk måste
nedläggas. I Sverige skedde mekaniseringen av fönsterglastillverkningen först under åren
1927 och 1928, då ett av landets äldsta glasbruk (Glava) moderniserades och ett annat
(Oxelösund) nyanlades, båda enligt Fourcaults system, med påföljd att så gott som de
flesta andra fönsterglasbruk enligt gamla metoden måst nedlägga driften. Inom butelj
-fabrikationen hade mekaniseringen skett något tidigare med samma påföljd.
Beträffande utsikterna för framtida ytterligare utveckling är det givetvis vanskligt
att förutspå något därom. Men om än maskinerna inom fönster- och butelj
glasfabrikationerna redan nu äro ytterst sinnrikt konstruerade, torde de väl komma att under
tidernas lopp undergå ytterligare förbättringar, särskilt i avseende på deras direkta
anslutning till glasmassan. Och inom småglasindustrin finnas onekligen ganska stora
möjligheter att införa nya maskiner på skilda områden, avseende såväl tillverkningen som
förädlingen. Särskilt torde därvid pressglasfabrikationen gå mot rikare utveckling än
hittills. Vidare kan man antaga, att en hel del värmetekniska frågor komma att få
sin lösning, främst möjligheten att använda elektriska smältugnar även för glas.
Tekniskt sett torde f. ö. denna fråga, ehuru ej berörd i detta arbete, i det närmaste vara
löst, ehuru kraften ännu är för dyr för att driften skulle ekonomiskt kunna löna sig.
Löses frågan, blir man ännu mera oberoende av varifrån bränslet tages och kan bättre
tillgodose glasbrukens förläggande till platser, där transportförhållandena, i fråga om
såväl råvaror som färdigt fabrikat, medgiva billigaste drift och befraktning m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
