Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Grovkemikalier. Av Bertil Ekholm - Svavelsyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V.
GROVKEMIKALIER.
Av civilingenjör Bertil Ekholm.
SVAVELSYRA.
Svavelsyra är en av de viktigaste grovkemikalierna, och bland de starka syrorna
intager den otvivelaktigt främsta platsen. Det har sagts, att svavelsyra är för kemisk
industri, vad järnet är för metallurgien. Detta förhållande är dock ej så allmänt känt,
enär svavelsyra i dagliga livet sällan uppenbarar sig såsom färdig produkt, vilket ju är
fallet med järn och stål. I stället utgör svavelsyra så gott som alltid en mellanprodukt,
och få äro den kemiska industriens produkter, vid vilkas framställning ej svavelsyra
direkt eller indirekt tagits i bruk.
Den senaste utvecklingen inom den kemiska storindustrien synes emellertid leda
mot ett frigörande från behovet av svavelsyra på viktiga områden. Det är särskilt i
Tyskland, som denna tendens gjort sig gällande. Man har där undgått framställningen
av stora kvantiteter svavelsyra framför allt genom införandet av
gipsammoniumsulfat-förfarandet vid de stora kvävefabrikerna. Samma konsekvenser medför även
strävandet inom den moderna konstgödselindustrien att införa sådana högkoncentrerade
sva-velsyrefria gödselmedel som ammoniumfosfat, ammoniumnitrat, urinämne etc. i
konkurrens med de starkt svavelsyrekonsumerande superfosfat- och
ammoniumsulfatfab-rikerna. Vidare börja nu många både oorganiska och organiska syror, såsom
salpetersyra, saltsyra, fosforsyra, ättiksyra, myrsyra etc., framställas katalytiskt utan anlitande
av den gamla vägen över svavelsyresönderdelning av de syrorna motsvarande salterna.
Svavelsyra förekommer ytterst sällan fri i naturen. Den kan i små mängder
förefinnas i vulkaniska vatten. I form av sina salter förekommer den däremot i stora
mängder färdigbildad i naturen. Dessa salter uppträda dels som mineral i stora kvantiteter
i den fasta jordskorpan, dels som lösta salter i de flesta naturliga vatten, framför allt
havsvatten. Såsom mineral äro de svårlösliga salterna med kalcium, i form av gips och
anhydrit, samt med barium, i form av tungspat, de vanligaste. Av de i löst form
förefintliga sulfaterna förekomma kalcium-, magnesium-, kalium- m. fl.
Svavelsyra är en förening mellan svaveltrioxid och vatten i varierande proportioner.
Den vattenfria svavelsyran, H2SO4, som vanligen kallas monohydrat, är en färglös,
vat-15°
tenklar, oljeliknande vätska. Monohydratet har en sp. v. vid1 av 1.8384, en kok-
1 Avser sp. v. hos svavelsyra av 15° hänfört till vatten av 4° C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
