Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Grovkemikalier. Av Bertil Ekholm - Svavelsyra - Blykammarförfarandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAVELSYRA. BLYKAMMARFÖRFARANDET.
223
Faldings kamrar, 20—21 m höga.
Vanligen stannar man dock nu vid en höjd
av 10—16 m.
Ett system, som i huvudsak framkom
under världskriget, är Mills-Packards,
vilket sedan tack vare sina fördelar vunnit
stor utbredning över hela världen. 1926
voro över 30 fabriker med mer än 200
dylika kamrar i drift eller under byggnad,
ägande en kapacitet av mer än 300 000 ton
svavelsyra per år. Formen på kammaren
är en stympad kon med ett centralt
kyl-schakt. Väggarna i detta vidga sig uppåt.
Hela kammaren bevattnas med kylvatten.
Den starka kylningen medför fördelen, att,
samtidigt som reaktionshastigheten
gynnsamt påverkas, blyets livstid ökas. Ett
M. P.-kammarsystem på 9 kamrar visas
på fig. 206.
En väg, som beträtts vid
intensifieringen av driften, har varit införandet av
s. k. reaktionstorn. Det äldsta av dessa
är det av Lunge införda Lunge-Rohrmanns
plattorn, vilket insattes mellan kamrarna,
ofta för att öka kapaciteten hos förut befintliga system. Sådana torn äro av bly och
fyllda med horisontella lager av lergodsplattor, över vilka i och för kylning rinner
syra. Plattorna äro försedda med hål och placerade över varandra, så att gaserna
Fig. 204. Sida av blykammare med upphängning
i järnkonstruktion.
Fig. 205. Blykammare upphängd i järnstänger från takkonstruktion av betong, Hälsingborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
