- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
233

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Grovkemikalier. Av Bertil Ekholm - Svavelsyra - Kontaktförfarandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVAVELSYRA. KONTAKTFÖRFARANDET.

233

Fig. 217. Konverter enligt system Tentelew.

liga mängd vattenånga i gaserna användes svavelsyra för tvättningen. Emellertid bör
svavelsyran ej tagas starkare än 30° Bé, då klor ej absorberas tillfredsställande i
starkare syra. Klor är, som förut omnämnts, ett av de svårare kontaktgifterna.
Tvätt-apparaterna utföras på många olika sätt, men vanligen bestå de av torn med någon
fyllning eller bottnar med vätskelås, varigenom gasen bubblar. Som apparatmaterial
brukas bly. Den använda tvättsyran får stå och klarna, varefter den dragés av slammet
och ledes till absorptionstornen.

Filtrering. När gaserna lämna tvättapparaterna, medfölja en del syrastänk
och spår av ofullständigt uttvättade föroreningar. Dessa fångas i filteranordningar
placerade efter tvättarna. Filtren utgöras i
många fall av stora, rektangulära blylådor
fyllda med koksstycken av lämplig
styckestorlek. Även användas mindre, blyklädda
filterlådor fyllda med halm och sågspån.
Under senare år hava dessa filteranordningar
i stor utsträckning utträngts av elektrisk
gasrening.

Torkningen av gaserna sker i
torktorn av gjutjärn fyllda med lämpligt material.
Över denna fyllning rinner stark svavelsyra
av samma sort, som användes vid
absorptio-nen och hämtad från samma pumpar som denna.
Efter torkningen passera gaserna en fläkt.

Förvärmningen kan ske dels i
för-värmare, eldade med extra bränsle, och dels
i apparater konstruerade som värmeutväxlare
mellan de från konvertern (=
kontaktapparaten) avgående varma och de ingående kalla
gaserna. Den senare metoden medför utom
inbesparande av bränslet den fördelen, att
faran för överhettning i konvertern minskas,
samtidigt som problemet med gasernas
kyl-ning förenklas. Den förra typen förvärmare
utgöres av en serie vertikala gjutjärnsrör
inmurade i en ugn med tillhörande eldstad. Den
senare typen kan dels utföras separat och
dels sammanbyggd med konvertern. I förra
fallet brukar man använda en anordning
mycket lik en ytkondensor. De avgående
varma gaserna passera ett antal tuber
in

satta i en cylinder genomströmmad av de ingående kalla gaserna. I senare fallet
förses konvertern med dubbla väggar, mellan vilka de kalla gaserna ledas och
upphettas av det från kontaktmassan bortgående värmet. Anordningen användes i
Grillo-Schroederförfarandet. En för Tentelewförfarandet karakteristisk konstruktion
är utformningen av konvertern så, att gaserna förvärmas genom strålning från
kontaktmassan. Se vidare under konvertering. Vid igångsättning av reaktionen måste
givetvis i varje fall finnas möjligheter till förvärmning med extra bränsle.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free