Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Konstgjorda gödselmedel. Av Bjarne Colbjörnsen - Gödselmedel innehållande fosforsyra - Fosforsyra, dnbbelsuperfosfat och andra fosforsyrade salter - Smältfosfat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
KONSTGJORDA GÖDSELMEDEL.
dande, och i detta sammanhang kunna nämnas Nordengrens banbrytande arbeten samt
Liljenroths i samband med Dorr utarbetade metoder till direkt fosforsyreframställning
på våta vägen samt denna syras vidare bearbetande på koncentrerade sammansatta
gödselmedel.
Vid destillationsmetoden, som direkt kan giva en synnerligen ren och koncentrerad
fosforsyra, behandlas råfosfat i elektrisk eller oljeeldad ugn med kiselsyra eller silikater
och kol. Därvid utdrives råfosfatets fosfor som elementär fosfor, vilken sedermera i
processen övergår i fosforpentoxid, som förenar sig med vatten (vanligen är luftens fuktighet
tillräcklig) till ortofosforsyra. Genom att uppfånga fosforsyran i s. k. Cotrellapparater,
varvid syran utfälles elektrostatiskt i form av vätskedroppar, kan densamma erhållas
i mycket koncentrerad form, ända till 90 % eller däröver.
Genom att behandla råfosfat med fosforsyra erhåller man s. k. dubbelsuper fosfat.
På grund av att någon gips ej bildas, vilket ju är fallet vid superfosfatfabrikation,
varvid gipsen utspäder slutprodukten, blir dubbelsuperfosfatet ett mycket koncentrerat
forforsyregödselmedel. Dess halt av fosforsyra (P2O5) plägar variera emellan 35 och 50 %.
Fabrikationsprocessen vid tillverkning av dubbelsuperfosfat liknar i stora drag
super-fosfatprocessen. Tidigare, då mera utspädd fosforsyra kom till användning, måste
dubbelsuperfosfatet i allmänhet underkastas en torkning, vilken dock, vid användande
av mera koncentrerade syror, visat sig överflödig.
Genom att behandla fosforsyra med ammoniak kan man framställa tre olika salter,
innehållande olika mängd ammoniak, nämligen monoammoniumfosfat (NH4H2P04),
diammoniumfosfat (/NH4/2HPO4) samt triammoniumfosfat (/NH4/3P04). Av dessa äro
mono- och disaltet värdefulla gödselmedel, som dessutom hava den fördelen, att de äro
synnerligen koncentrerade. Diammoniumfosfatet innehåller sålunda i rent tillstånd
21.2 % kväve och 53.8 % fosforsyra. Triammoniumfosfatet kan, på grund av att det är
instabilt, ej användas som gödselmedel. Såväl mono- som disaltet äro numera föremål
för fabriksmässig tillverkning både i Amerika och Europa, och man torde kunna förutspå
dem en avsevärd betydelse, speciellt för export på mera avlägsna länder. På grund av den
höga halten växtnäringsämnen kunna de nämligen bära långa transporter. En säck
diammoniumfosfat motsvarar i det närmaste tre säckar 20 %-igt superfosfat och en säck
ammoniumsulfat. Ammoniumfosfaterna innehålla ju dessutom två viktiga
växtnäringsämnen, vilka därjämte förekomma i vattenlöslig och därmed för växterna lätt tillgänglig
form.
Surt kaliumfosfat (KH2PO4) har sedan länge haft en viss användning som
konstgödselmedel. I och med genomförandet av de moderna metoderna för framställning av
fosforsyra kommer troligen även kaliumfosfatet att få ökad betydelse som gödselmedel,
eventuellt i förening med vissa ammoniumsalter för erhållande av s. k. fullständiga
gödselmedel, vilka innehålla alla de tre viktigaste växtnäringsämnena, kali, fosforsyra och kväve.
Smältfosfat.
Det viktigaste bland smältfosfaten är utan gensägelse tkomasfosfatet, som dessutom
är det näst superfosfatet mest använda fosforsyregödselmedlet.
Thomasfosfat erhålles som biprodukt vid ståltillverkning ur fosforrikt tackjärn,
i sin tur framställt ur fosforrika malmer. Metoden är uppkallad efter en av uppfinnarna,
engelsmannen Thomas, som år 1879 tillsammans med sin landsman Gilchrist började
tillämpa den s. k. basiska bessemermetoden vid ståltillverkning. I den basiska metoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
