Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Konstgjorda gödselmedel. Av Bjarne Colbjörnsen - Gödselmedel innehållande fosforsyra - Smältfosfat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖDSELMEDEL INNEHÅLLANDE FOSFORSYRA. SMÄLTFOSFAT.
279
infordras bessemerkonvertern med basisk massa, bestående av dolomitmjöl och tjära.
Under blåsningen tillföres dessutom bränd kalk, omkring 20 delar på 100 delar tackjärn,
med en halt av 3 % fosfor och 1 % kisel. Kalk bör alltid finnas i ett överskott av 3—8 %.
Själva »blåsningen» av tackjärnet tillgår så, att konvertern placeras vertikalt, sedan
det flytande tackjärnet och kalken tillsatts, varefter blästerluft inblåses. När
bläster-luften tryckes genom massan., förbrännes först tackjärnets kisel till kiselsyra, manganet
till manganoxid samt kolet till koldioxid och koloxid. Först under den s. k.
efterblås-ningen förbrinner fosforn till fosforsyra (P2O5). Därvid inträder den för kalkens
fullständiga smältning
erforderliga temperaturen,
och den bildade fosforsyran
kan därefter förena sig med
kalken till en slagg, som
flyter ovanpå stålet. Sedan
de sista spåren fosfor
oxiderats, vilket plägar vara
fallet, efter det att
blästerluf-ten varit påsläppt under
omkring 15 minuter, avtappas
slaggen i vagnar genom att
konvertern vrides ett kvarts
varv (se fig. 252).
Thomasslaggen
bearbetas därefter vidare på
tho-masmjöl eller
thomasfos-fat. Slaggetyckena avkylas
först, vilket plägar påskyndas genom besprutning med vatten. Detta förorsakar
även, att slaggstyckena spricka sönder, vilket underlättar den påföljande
kross-ningen och målningen. Krossning äger därefter rum i stenkrossar, varefter
finmal-ning företages i malningsanordningar så konstruerade, att de ej äro känsliga för de
stålstycken, som alltid medfölja slaggen och vilka i början av thomasfosfatets tillverkning
gå vo anledning till många svårigheter. Vanligen användas numera kulkvarnar, ofta i
kombination med kvarnar av liknande typ, som användes för målning av råfosfat. Det
färdigmalda thomasfosfatet fylles därefter i säckar, vanligen i pneumatiska
säcknings-anordningar (se fig. 253).
Thomasfosfatets gödselverkan är i hög grad beroende på graden av finmalning, och
man brukar därför hålla finmjölshalten så hög, att minst 75 % genomgår sikt n:r 100.
Thomasfosfatets fosforsyra är till skillnad från superfosfatets ej vattenlöslig men i stället
mer eller mindre löslig i vissa andra reagenser. Det vanligaste sättet att värdesätta
thomasfosfatet är efter halten av citronsyrelöslig fosforsyra. Därmed menas lösligheten i 2 %-ig
citronsyra under vissa noggrant angivna betingelser. I thomasfosfat av normal
finhets-grad, alltså omkring 80 %, brukar omkring 80 % av totalfosforsyran vara
citronsyrelöslig. På grund av thomasfosfatfosforsyrans egenskaper användes thomasfosfatet
huvudsakligen på surare jord, såsom mossjord. Både produktionen och konsumtionen är
j ämförelsevis ringa i Sverige, vilket torde sammanhänga med det tidigare berörda
faktum, att Sverige visserligen har rik tillgång på fosforrik malm men däremot ej billiga
inhemska stenkol, vilket är en viktig förutsättning, för att thomasfosfatindustrien skall
Fig. 252. Thomasslaggen tappas ur konvertern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
