Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Konstgjorda gödselmedel. Av Bjarne Colbjörnsen - Gödselmedel innehållande kväve - Kväve ur stenkol och torv - Luftkvävets bindande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
KONSTGJORDA GÖDSELMEDEL.
Tabell X. Världsproduktionen av ammoniumsulfat från gas- och koksverk.
År Ton
1860 .......................... 10 000
1900 ......................... 494 000
1905.......................... 700 000
1910........................1111 000
1913 ........... 1400000
1920 ........... 1 740 000
1925 ........... 1 450 000
1930 ........... 2 000 000
Sveriges produktion av ammoniumsulfat torde uppgå till omkring 4 400 ton
1932, härstammande från gas- och koksverk.
Även ur stenkolets nära släkting torven kan ammoniak utvinnas, enligt uppgift
motsvarande upp till omkring 40 kg ammoniumsulfat pr ton. Så länge emellertid
rationella metoder för torvens utnyttjande i det stora hela saknas, spelar torven en mycket
underordnad roll som kvävekälla.
Luftkvävets bindande.
Ehuru en mångfald metoder för luftkvävets bindande sett dagen under tidernas
lopp, är det endast tre metoder, som fått större praktisk eller kommersiell betydelse.
Ljusbågsnietoden. Den metod, som först på allvar slog igenom, var Ijusbågsmetoden.
Redan Cavendish hade år 1871 observerat, att salpetersyra bildades, då vätgas fick
förbrinna i luft, och några år senare upptäckte han, att en syra även bildades, då elektriska
gnistor slogo igenom luft. Senare hava många forskare varit inne på problemet att
tekniskt utnyttja denna iakttagelse, men först år 1903 kan man säga, att problemet var
löst genom de båda norrmännen Birkelands och Eydes epokgörande arbeten, som
resulterade i byggandet av den första försöksfabriken vid Ankerlökken. Redan tidigare
hade dock de båda amerikanerna Bradley och Lovejoy anlagt en fabrik för
tillverk
Fig. 259. Fabrikationsschema för framställning av salpetersyra och kalksalpeter enligt Birkeland—
Eyde-metoden. 1 Fläkt; 2 Birkeland—Eyde-ugn; 3 Ångpanna; 4 Kylare; 5 Oxidation storn; 6
Syratorn; 7 Salpetersyrabehållare; 8 Alkaliska torn; 9 Behållare för nitritlösning; 10 Vakuumindunstare;
11 KristaJlisation; 12 Moderlut; 13 Avdrypning: 14 Centrifug; 15 Nitritsilo; 16
Kalkstensupplös-ning; 17 Neutralisering; 18 Vakuumindunstare; 19 Stelning; 20 Målning och siktning; 21 Silo för
kalksalpeter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
