Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Konstgjorda gödselmedel. Av Bjarne Colbjörnsen - Gödselmedel innehållande kväve - Luftkvävets bindande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖDSELMEDEL INNEHÅLLANDE KVÄVE. LUFTKVÄVETS BINDANDE. 289
ning av salpetersyra enligt en av dem uppfunnen ljusbågsprocess. Denna måste dock
snart inställa driften på grund av misslyckande både i tekniskt och ekonomiskt avseende.
Beträffande det tekniska förloppet vid tillverkning av salpetersyra enligt Birkeland
och Eydes metod hänvisas i övrigt till kapitlet Salpetersyra.
Ur salpetersyra kunna framställas flera viktiga konstgödselmedel, av vilka de
viktigaste äro kalksalpeter (Ca/NO3/2), ammoniumnitrat (NH4NO3) och natronsalpeter (NaNO3),
vilka samtliga i stor skala framställas ur den vid de stora norska verken erhållna utspädda
salpetersyran.
Den i de sura tornen (se fig. 259) erhållna salpetersyran, som kan bli upp till 50 %-ig
men i praktiken vanligen ej göres starkare än omkring 35 %, neutraliseras med kalksten
i en serie granitbehållare, varefter den bildade kalksalpeterlösningen indunstas i
vakuumapparater till en vattenhalt av omkring 20 %. Den indunstade massan, som ännu
är flytande, får därefter stelna och underkastas sedan krossning och siktning, innan den
fylles på säckar eller fat.
I anslutning till de modernare metoderna att framställa koncentrerad
salpetersyra genom förbränning av ammoniak har man såväl i Norge som Tyskland samt även
i andra länder börjat tillverka en något högprocentigare produkt än den ursprungliga
norgesalpetern, vilken endast höll 13 % kväve. Denna produkt, som går under namnet
kalksalpeter, håller 15.5 % kväve och kan i gödslingsavseende jämställas med
chile-salpetern. På grund av kalksalpeterns hygroskopiska karaktär måste emballaget
ägnas särskild omsorg. Säckarna bestå därför vanligen av en inre papperssäck och en
yttre jutesäck, som äro sammanklistrade med varandra genom ett asfaltlager, så att
dubbelsäcken blir i det närmaste vattentät. Liksom chilesalpetern bringas numera även
kalksalpetern i handeln i granulerad form.
Genom salpetersyrans neutralisering med sodalösning, vilket äger rum i de alkaliska
tornen (se fig. 259), erhålles natriumnitrit (NaNO2) och natriumnitrat, vilket senare ämne
är identiskt med chilesalpeter. Den syntetiska natriumsalpetern användes på grund av sin
större renhet ej så mycket till gödslingsändamål som till diverse andra kemiska ändamål.
Ammoniumnitrat kan vidare erhållas genom salpetersyrans neutralisering med
ammoniak. Dess huvudanvändning har hittills varit vid tillverkning av sprängämnen.
På senare tid har ammoniumnitratet även fått vidsträckt användning som
gödselmedel, då vanligen i intim blandning med finmalet kalkstensmjöl, vilken tillsats avser
att minska hygroskopiciteten hos det rena saltet samt eliminera saltets explosivitet.
Dylika gödselmedel föras i handeln under namn av kalkammonsalpeter (Tyskland),
nitro-chalk (England) eller ljungasalpeter (Sverige). Kvävehalten är vanligen 21 %.
Av tabell XI framgår världsproduktionen av kalksalpeter samt Sveriges import
av samma vara.
Tabell XI. Världsproduktionen av kalksalpeter samt importen av kalksalpeter till
Sverige i ton.
Världs- Svensk
produktionen import
1913 ........................... 73000 24
1921 .......................... 130000 13 400
1922 ........................ 156 000 18 600
1923 ........................ 163 000 12 800
1924 ........................ 143 000 12 800
19—281013. Uppfinningarnas bok. VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
