Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Kemikalier och läkemedel. Av Olof Svanberg och Stig W:son Bergman - Metalloider eller icke metalliska ämnen och deras föreningar - Syre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLOIDER ELLER ICKE METALLISKA ÄMNEN O. DERAS FÖRENINGAR. SYRE. 321
ren förekommer aldrig vatten fullkomligt rent, utan det innehåller alltid en del upplösta
ämnen. Det kan renas genom destillation, men fullt fritt från kolsyra är det svårt att
erhålla. Ett övervägande flertal kemiska reaktioner komma till stånd endast vid närvaro av
vatten som lösningsmedel, beroende på vattnets inflytande på den s. k. elektrolytiska
dissociationen.
Ur grundämnena bildas vatten under mycket stark värmeutveckling eller, som man
säger, reaktionen
2 H24-O2 — 2 H2O
är starkt exotermisk. Om vätgas och syrgas blandas (helst i proportionerna 2 :1 volymer),
behöver man blott starta reaktionen med en tändsticka eller elektrisk gnista på ett enda
ställe, för att den sedan skall fullföljas med mycket stor hastighet och under stark
utvidgning av den bildade vattenångan (på grund av det frigjorda värmet). Med andra ord:
syre-väte-blandningen exploderar med största häftighet, den kallas också knallgas.
Väte i blandning med syre eller luft även i andra förhållanden än det nämnda1 är därför
mycket farligt att handskas med. För uppnående av höga temperaturer brukar man
förbränna väte i syrgas, varvid man låter de båda gaserna i ett särskilt munstycke förena sig
först i dettas spets. En sådan låga kallas knallgasbläster och användes jämte
acetylengas-bläster till bl. a. autogen svetsning.
Med väte ingår syre ännu en förening, vätesuperoxid2, som betecknas H2O2. Denna
bildas på många sätt, men tekniskt framställes den företrädesvis genom inverkan av
svavelsyra (eller kiselfluorvätesyra) på bariumsuperoxid:
H2SO4+BaO2 = H2O2+BaSO4.
Praktisk betydelse har vätesuperoxiden blott i vattenlösning, dels 30 %-ig
(per-hydrol), dels 3 %-ig vätesuperoxidlösning.3 I kemiskt avseende kan vätesuperoxiden
ngendomligt nog uppträda både som oxidationsmedel och som reduktionsmedel.
Oxiderande verkar den genom sitt sönderfallande i vatten och syre:
2 H2O2 = 2 H,O+O2.
Denna reaktion påskyndas starkt vid närvaron — även i ytterst små mängder — av vissa
ämnen, såsom alkali, finfördelad platina och en del organiska ämnen, som bl. a. finnas i
blodet. De ämnen, som påskynda denna process, deltaga icke själva i reaktionen utan
verka genom sin blotta närvaro. Man kallar detta verkningssätt för katalys och de
kata-lyserande ämnena för katalysatorer. Vid många tillfällen spela sådana en stor roll för
kemiska reaktioner; ett exempel härpå är svavelsyreframställningen enligt
kontaktmetoden. Sönderdelningen av vätesuperoxid kan ibland förlöpa med explosiv häftighet;
särskilt riskabel är den 30 %-iga, som bör förvaras i invändigt paraffinerade flaskor, för att
icke den obetydliga mängd alkali, som utlöses ur glaset, skall förorsaka sönderdelning;
t. o. m. dammkorn, som komma ned i lösningen, kunna hava ganska vådlig verkan.
Såsom ett förträffligt bakteriedödande medel (antiseptikum) användes
vätesuperoxid med stor fördel till gurgling vid halsinfektioner och till sårtvättning. Till
desinfektion av t. ex. dricksvatten lämpar den sig också särdeles bra, emedan den endast bildar
vatten vid sin sönderdelning och inga skadliga eller illasmakande sönderdelningsprodukter.
1 Redan 4.1 % väte i luft förorsaka explosion.
2 Där flera syreföreningar med samma grundämne finnas, brukar man kalla den med minst syre
■oxidul och den med mest syre superoxid, om den med en syra ger upphov till vätesuperoxid.
3 Munvattnet Oxygenol är en dylik vätesuperoxidlösning.
21—281013. Uppfinningarnas bok, VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
