Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Kemikalier och läkemedel. Av Olof Svanberg och Stig W:son Bergman - Metaller och deras föreningar - De alkaliska jordartsmetallerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLER OCH DERAS FÖRENINGAR. DE ALKALISKA JORDARTSMETALLERNA. 347
Det därvid bildade sulfhydratet har förmågan att uppmjuka hår, så att detta med lätthet
kan avlägsnas, vilket betingat dess användning både i garveritekniken och i kosmetiken
till depilatorer, som »borttaga generande hårväxt».
Kalciumsulfidens användning till lysfärg behandlas under barium.
Sulfider med mera svavel än som motsvarar formeln CaS kallas kalciumpolysulfider.
De uppstå tillsammans med kalciumtiosulfat, då kalkmjölk kokas med svavel. Ur den
röda lösningen utfälles ytterst finfördelat (kolloidalt) svavel, då den försättes med en syra.
I denna form kan svavel tillföras kroppen, och det medicinska namnet på suspensionen är
svavelmjölk eller lac sulfuris.
Kalciums salt med svavelsyrligheten, kalciumsulfit, är så gott som olösligt i vatten
men löser sig i svavelsyrlighetsvatten under bildning av surt salt, kalciumbisulfit,
Ca(HSO3)2. En koncentrerad lösning av detta salt användes för framställning av
pappersmassa ur cellulosa i sulfitkokerier. Bisulfitens uppgift är att utlösa vedämnena. Bisulfit
-luten, som efter kokningen förr utgjorde ett värdelöst och besvärande avfall från
pappers-masseindustrin, vinner numera allt större terräng som en till flera ändamål användbar
biprodukt. Det viktigaste torde vara framställningen av s. k. sulfitsprit; även som
damm-bindningsmedel på vägar har avfallsluten visat sig värdefull.
Kalciumklor id, CaCl2+6H2O, erhålles såsom biprodukt vid sodaframställningen
enligt Solvay. Den är färglös och mycket lättlöslig i vatten samt även löslig i
alkohol. Det senare är anmärkningsvärt, emedan icke många oorganiska salter äro
nämnvärt lösliga i alkohol. Vid upphettning bortgår kristallvattnet, och man får
alltefter temperaturen poröst eller smält, vattenfritt klorkalcium. På grund av sitt starka
begär att åter upptaga kristallvatten är det porösa, vattenfria saltet ett utmärkt
torkmedel för gaser och för vätskor, som man vill göra vattenfria. Till torkning av alkohol är
det naturligtvis odugligt.
Klorkalken är en annan klorhaltig kalciumförening, som har den allra största tekniska
betydelse. Den bildas, då klorgas får inverka på släckt kalk. Till största delen består
klorkalken av ett dubbelsalt av underklorsyrlighet och klorvätesyra:
Från klorkalken frigöres klor av syror, t. ex. kolsyra i fuktig luft. Av denna anledning
nyttjas den i stor utsträckning till blekning och desinficiering samt till s. k. etstryck,
varvid jämnt färgade tygstycken på vissa delar genom täckning skyddas, på andra åter
avfärgas av klorkalk, varvid ett vitt mönster uppkommer. Av fuktig kolsyra bildas också
något fri kalciumklorid, varför klorkalk, som ligger i luft, så småningom blir klibbig.
För laboratorieändamål kan man ur klorkalk med saltsyra framställa klorgas, med
ammoniak kvävgas och med vätesuperoxid syrgas. Syre får man ur klorkalk även genom
katalytisk inverkan av nickel-, kobolt- och manganföreningar. Enär solljuset också låter
denna sönderdelning komma till stånd, måste klorkalk vid förvaring skyddas för solen.
Starkare klorutvecklande än klorkalken är kalciumhy poklorit, Ca(OCl)2, som med
saltsyra lämnar mer än 80 % av sin vikt klor:
Ca(OCl)2+4HCl = CaCl2+2Cl2+2H2O.
Kalciumfluorid utgör mineralet flusspat, som i sig självt är vitt men ofta missfärgas
av föroreningar och uppträder både gult, grönt, blått och violett. Fluorkalcium är det
viktigaste utgångsmaterialet för framställning av fluor och flussyra. Dess användning
till glasetsning behandlas under fluor. Medan klorkalcium som nämnt är ytterst
lättlös-ligt i vatten, är fluoriden så gott som olöslig.
Ca/oci.
La Cl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
