- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
358

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Kemikalier och läkemedel. Av Olof Svanberg och Stig W:son Bergman - Metaller och deras föreningar - Övriga metaller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

358

KEMIKALIER OCH LÄKEMEDEL.

Sällsynta jordartsmetaller. Med sällsynta jordartsmetaller förstår man ett ganska
stort antal metalliska grundämnen av liknande kemiska reaktionsförhållanden och
därigenom många gånger svåra att åtskilja. Man har länge varit i tvivelsmål om
•det riktiga antalet av dessa element, och först genom det senaste årtiondets
forskningar på atomfysikens område har man kunnat komma till full klarhet i detta
avseende.

Metallerna äro i fri form silverglänsande och kunna renframställas genom elektrolys
av kloriderna i stnält tillstånd. Sedan gammalt har man indelat de sällsynta
jordartsme-tallerna i ceritmetaller, innefattande torium, lantan, cer, praseodym, neodym, samarium
och europium, samt gadolinit- eller yttriummetallema skandium, yttrium, ytterbium,
gadolinium, terbium, dysprosium, holmium, erbium och tulium.

Som ett värdefullt utgångsmaterial för flera av de sällsynta jordartsmetallerna kan
nämnas den särskilt i Brasilien rikligt förekommande monazitsanden, varur framställas
betydande kvantiteter cer jämte torium.

Tidigare ansågos alla dessa metaller endast vara en praktiskt värdelös vetenskaplig
kuriositet. Det första tekniska utnyttjandet tillkom genom tysken Auer v. Welsbach i
slutet av 1800-talet och har givit cernitrat jämte toriumnitrat en värdefull användning för
framställandet av de bekanta glödljusstrumporna, vilka vid vårt århundrades början
hastigt avlöste de flämtande och ljussvaga gaslågorna. Glödstrumporna förfärdigas av
fin bomulls- eller ramiväv, vilken därefter indränkes med en koncentrerad lösning av
torium- och cernitrat (ung. 99 delar torium på en del cer). Vid strumpans avbränning
överföres den i ett fint skelett av cer- och toriumoxid, vilket vid tillräcklig upphettning
avger ett intensivt, vitt ljus. För den svenska industriens vidkommande är framställningen
av glödstrumpor fortfarande av betydelse i samband med Dalénljusets framsteg särskilt
inom fyrbelysningstekniken (jfr kalciumkarbid i art. kalcium). Cer erhålles i relativt
stora mängder som biprodukt vid framställning av toriumnitrat och står därigenom till
förfogande för utnyttjande i annan riktning som ett jämförelsevis billigt material.
Sålunda framställes cerjärn (cermetall), en legering mellan järn och cer, ur metalliskt cer,
erhållet genom elektrolys av smält cerklorid. Denna legering avger vid rivning mot stål
kraftiga gnistor av brinnande metall och utnyttjas därigenom till gaständare av olika
slag, för tändning av lysgas, strålkastare för acetylengas och bensinångor vid
cigarrtän-dare.

Torium är ett radioaktivt grundämne om än betydligt svagare än radium. De
sönderdelningsprodukter av torium, som under årtusenden samlats i de toriumhaltiga
mineralen, utnyttjas även för framställande av radioaktiva preparat, vilka finna
liknande medicinsk användning som radium. Speciellt värdefulla äro i detta
sammanhang s. k. mesotoriumpreparat ur avfallsprodukterna från framställning av torium ur
monazitsand. 1 ton monazitsand med 5 % toriumoxid innehåller 5.4 milligram
meso-torium.

Tenn. Tennet är en sedan urminnes tider högt skattad metall och har i legering med
koppar (brons) under nära l1^ årtusende spelat den roll i den mänskliga kulturens
utveckling, som sedermera kom att intagas av järnet. Men ännu i våra dagar är tennet och
dess legeringar av stor betydelse. De invändigt förtenta kopparkastrullerna ha
visserligen i allt större utsträckning ersatts med produkter av det billigare aluminium, men i
stället har efterfrågan på stanniol, förtent järnbleck till konservindustrien och lödtenn
under de senare årtiondena kraftigt stegrats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free