Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektrokemisk industri. Av Gösta Angel - Elektrolys i vattenlösning - Klorat - Perklorat - Diverse kemikalier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
ELEKTROKEMISK INDUSTRI.
från dem avskiljes järnoxidslam, som katalytiskt befordrar sönderfall av hypoklorit i
klorid och syre. Som anodmaterial användes även grafit, men denna är utsatt för ett
ganska starkt angrepp genom oxidation, varför grafitanoderna i gynnsammaste fall
endast hålla ett år. De belastas med 3—5 A/dm2.
Då den kemiska kloratbildningen försiggår i alla delar av elektrolyten, bör man för
befordrande av densamma ha en stor elektrolyt- resp, cellvolym. Vidare bör temperaturen
hållas hög för att öka reaktionshastigheten. Vid användning av magnetitanoder brukar
temperaturen i cellen vara 60—-80°. Vid användning av grafitanoder går man däremot
ej gärna över 55° på grund av det ökade angreppet på grafiten vid stigande temperatur.
Maximalt kan ett strömutbyte av 90—95 % uppnås; vid användning av
magnetitanoder håller det sig dock vanligen vid 80—85 %. Cellspänningen uppgår till 3.3—3.7
volt och energiförbrukningen till 5.3—6.3 kWh per kg KC1O3.
Kaliumkloratet, som huvudsakligen användes inom tändsticksindustrien, är det
viktigaste kloratet. Vid framställningen av detsamma avkyles den från cellerna
kommande lösningen, varvid det vid låg temperatur svårlösliga kaliumkloratet utkristalliserar.
Efter mättning av moderluten med KC1 och tillsats av en ringa mängd HC1 användes
den till förnyad elektrolys. Vid framställning av natriumklorat, vars viktigaste
användning är som utgångsmaterial för tillverkning av perklorat, måste den från cellerna
kommande lösningen indunstas, för att NaClO3 och NaCl skola kunna skiljas. Det förra saltet
är nämligen betydligt lättlösligare än det senare.
I Sverige finnas tre kloratfabriker, av vilka två ägas av Svenska
Tändsticksaktie-bolaget och en av Fosfatbolaget. Den sammanlagda produktionen av klorat och
perklorat i Sverige uppgick år 1936 till 7 539 ton.
Perklorat.
Vid elektrolys av klorat sker under lämpliga betingelser en oxidation av detsamma
till perklorat vid anoden. För att detta skall ske, fordras en hög anodpotential. Man måste
därför använda platinaanoder och hög anodisk strömtäthet. Vidare måste
elektrolyten vara kloridfri, då urladdningsspänningen för Cl’-jonerna är lägre än för
ClO3’-jo-nerna. Liksom vid kloratframställningen använder man en svagt sur elektrolyt, försatt
med kromat. Vanligen framställes först natriumperklorat, NaC104, varav genom
omsättning andra perklorater kunna erhållas. Ett av de viktigaste perkloraten är
ammonium-perklorat, som användes som sprängämne. Tillverkning härav bedrives i Trollhättan
av Fosfatbolaget.
Diverse kemikalier.
Vätesuperoxid framställes numera till övervägande del på elektrolytisk väg.
Framställningen sker över översvavelsyra, H2S2O8, eller persulfat, K2S2O8, eller
(H4N)2-S2O8, som bildas vid elektrolys av svavelsyra resp, bisulfat vid användning av
platinaanoder och hög anodisk strömtäthet. Vid destillation i vakuum erhålles genom
hydro-lytisk spaltning vätesuperoxid, som överdestillerar, och svavelsyra resp, bisulfat, som
stannar i retorten och användes till förnyad elektrolys. Förloppet härvid kan återgivas
med formeln:
H2S2O8 + 2 H2O = 2 H2SO4 4- H2O2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
