Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Färg och fernissa. Av Olof Svanberg - Fernissindustrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERNISSINDUSTRIEN.
447
men till följd av dess sparsamma förekomst och höga pris måste den i våra dagar med
den stegrade förbrukningen av fernissor i stor utsträckning ersättas med kopal.
De konstgjorda hartserna, vilka i synnerhet i Tyskland under kriget vunnit ökad
användning, utgöra en serie intressanta kondensationsprodukter av allehanda råämnen
från anilinindustrien. De mest bekanta äro formoliterna, även benämnda fenolhartser,
formaldehydhartser eller — mindre träffande — kondensationshartser (rätteligen äro
alla syntetiska hartser att beteckna som kondensationshartser). De framställas av
formaldehyd eller formaldehydprodukter, såsom paraformaldehyd eller
hexametylente-tramin, och fenoler av olika slag, exempelvis kresol, stundom även av andra s. k.
resino-gena (hartsbildande) ämnen. Hit hör ett otal produkter, som föras i marknaden under
namnen Bakelit, Novolack, Abalack, Albertoler av olika slag (från firman Kurt Albert i
Biebrich, som beskriver dem som nästan fullständig ersättning för kopal och bärnsten),
Pelitol och många andra. Kumaronhartser, vilka framställas ur solventnafta (en del av
stenkolstjäran) genom kondensation med svavelsyra, ha sitt namn av det i solventnaftan
ingående kumaronet, vilket jämte ämnet indén är att betrakta som det egentliga
utgångsmaterialet. Kumaronhartserna torde komma att spela en icke obetydlig roll i framtiden,
eftersom förbättrade framställningsmetoder alltjämt beskrivas av tyska och amerikanska
producenter. Utom dessa produkter bidrager emellertid ytterligare ett mycket stort antal
syntetiska hartser, som i en del fall till framställningssättet ha litet eller intet gemensamt
med de ovannämnda, till att nära nog översvämma de sista årens special- och
patentlitteratur. Dessa uppgifter komma emellertid i flera fall från mycket respektingivande håll i
både tekniskt och vetenskapligt hänseende.
Som oljefernissornas tredje huvudbeståndsdel, den flyktiga terpentinoljan eller dess
många ersättningar, är den franska terpentinen, som erhålles ur terpentinbalsam genom
destillation med eller utan vattenånga, den värdefullaste, beroende på dess milda lukt,
lämpliga avdunstningshastighet och utmärkta egenskaper som lösningsmedel för
oljefernissornas övriga beståndsdelar. Med den franska produkten kan endast den
amerikanska terpentinoljan i viss mån anses jämförlig, medan den svenska terpentinen, vilken
framställes direkt ur kådrikt träavfall genom destillation i kol- eller stubbugnar, på
grund av överhettning i samband med inverkan av sura beståndsdelar, myrsyra och
ättiksyra, blir i viss mån fördärvad vid själva framställningen och får en något skarp,
empyreumatisk lukt. Till mindre värdefulla fernissor användas numera allmänt olika
petroleumdestillat såsom ersättare för terpentinen, varvid är att märka, att dessa efter
avdunstningen, som dock givetvis bör ske fullständigt, knappast inverka oförmånligt
på den uppkommande fernisshinnan av torkad olja och harts.
De tyska försöken att framställa nya terpentinersättningar ha i första hand gått ut
på ett tillvaratagande av de stora mängder naftalin, vilka erhållas ur stenkolstjäran i
större mängder än som motsvaras av efterfrågan till produktionen av azofärgämnen,
indigo eller som desinfektionsmedel. Naftalinet är, som bekant, en fast kropp, men genom
dess behandling med vätgas, som för detta ändamål framställes i stora mängder av järn
och överhettad vattenånga, låter det under vissa betingelser överföra sig i flytande,
flyktiga kolväten, tetralin och dekalin, vilka endast ha en något för liten flyktighet (hög
kokpunkt) för att fullt kunna ersätta de tidigare spädningsmedlen inom fernissfabrikationen.
Nya produkter under allehanda skyddade patentnamn, på senare tiden även utbjudna
från Frankrike, vittna emellertid om att denna industrigren befinner sig i en utveckling,
som till sina resultat ännu ej helt kan överskådas.
Hemligheterna inom fabrikationen av oljefernissorna ligger, som lätt torde inses, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
