Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Fasta bränslen - Stenkol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTA BRÄNSLEN. STENKOL.
481
vid deras upphettning alstrade gaser, »gasfattiga och gasrika stenkol». I tabell II är en
klassificering gjord av stenkol, och till jämförelse ha sammansättning och
värmevärden för ved, torv och brunkol medtagits i tabellen.
Tabell II. Klassificering av ved, torv, brunkol och stenkol.
Bränsle Lufttorrt prov >R e n k o b Askhaltiga koksens
beskaffenhet
Fukt % Aska % Kol % Väte ’• Syre % Flykt, ämnen % Kalorim. värmev. kcal
Ved 20 0.5 50 6.5 43 87 4 900 —
Torv 20 4 60 6.0 32 73 5 500 —
Brunkol, bruna .... 18 7 67 5.5 20 63 7 300 —
Brunkol, svarta .... 15 12 74 5.4 19 55 7 700 —
Lignitiska, magra, gasrika stenkol 10 10 77 5 16 44 7 500 (Pulverformig eller \ svagt hopsintrad
Feta, gasrika stenkol . . 6 7 84 5.5 10 40 8 400 (Hopbakad, starkt I uppöst
Bituminösa, gashaltiga stenkol 5 6 86 5.2 7 35 8 300 (Hopsintrad, något ] uppöst
Mindre bituminösa och gashaltiga stenkol . . 5 6 89 5.2 5 25 8 400 (Hopsintrad, icke I uppöst
Antracitiska, magra
stenkol 3 5 92 4.2 3 14 8 600 (Pulverformig eller I svagt hopsintrad
Antracit 3 4 94 4.0 2 8 8 600 (Pulverformig, icke | hopsintrad
Tabellen visar hur kolhalten ökas, medan syrehalten och i viss mån vätehalten
minskas vid fortskridande förkolning. Vidare avtar härvid halten flyktiga ämnen samt
luftfuktigheten, medan värmevärdet stegras.
Denna klassificering kan giva vissa hållpunkter, då det gäller att för något bestämt
ändamål byta ut ett dyrt eller icke tillgängligt stenkol mot ett annat med liknande
egenskaper.
Med hänsyn till den praktiska användningen finnas inga skarpa gränser mellan de
olika kolsorterna, utan samma stenkol kan vara användbart för olika ändamål, liksom
för samma ändamål flera ganska olikartade kolsorter äro anvandbara. I det följande
redogöres for några typiska användningsändamål och för de egenskaper hos stenkolen,
som i varje fall äro önskvärda. Härvid torde beaktas, att magra stenkol ge kort, icke
lysande låga, gasrika stenkol lång låga och därvid bituminösa lysande låga.
Ångkol för handeldning och för vissa mekaniska eldningsanordningar böra
förekomma i likformiga, medelstora stycken med låg stybbhalt, giva kort eller medellång låga,
ej vara alltför bakande samt giva ringa askmängd med så hög smältpunkt, att askan
icke bildar hopsintrade eller hopsmälta slaggkakor. Gasrika stenkol brinna ofullständigt,
sota och ge svart rök i vanliga ångpanneeldstäder och erfordra stora fyrrum samt
sekundärluft för att ernå fullständig förbränning. Starkt bakande stenkol kunna icke brännas
på vanlig rost, ty de svälla och sintra ihop, så att luften hindras från att passera kolskiktet.
De kunna emellertid brännas på planroster och vissa mekaniska planroster. Mycket
stybbiga småkol brännas bäst på trapprost.
31—281013. Uppfinningarnas bok. VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
