- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
482

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Fasta bränslen - Stenkol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

482

OM BRÄNSLEN.

Bunkerkol skola helst vara rökfria, således ge obetydlig gasmängd, vara hårda, men
tända och brinna lätt och i övrigt fylla samma fordringar som ångkol.

Smides- och fabrikskol. Smideskol böra vara i lämplig grad bakande, giva lysande,
reducerande låga, få icke slagga och måste hava låg svavel- och fosforhalt. Lämpligast
äro harpade, icke slaggande kokskol i form av nöt- eller småkol.

I ett flertal industrier, såsom cement-, porslins-, lervarufabriker och kalkbruk,
användas stenkol till värmealstring i ugnar av olika konstruktion, nämligen dels för
inner-eldning, t. ex. i roterande cementugnar och i schaktugnar för kalkbränning, dels i
flamugnar, t. ex. porslinsugnar. Till innereldning torde de flesta stenkol kunna användas,
ehuru de antracitiska torde vara bäst. Av vikt härvid är, att askan är tillräckligt svårsmält
samt har sådan sammansättning, att den icke förorenar bränngodset. I cementugnar
. går askan in i cementet. Till flamugnar användas bäst långflammande gaskol.

Hushålls- och kaminkol förbrännas som regel vid minskad lufttillförsel och måste
därför vara lätta att tända och brinna utan att ryka eller sota. Vidare få dessa kol
icke stybba eller damma vid påfyllningen. Lämpligast äro antraciter, antracitiska och
mindre bituminösa stenkol.

Koks- och gaskol skola giva högt utbyte av en tung, hållfast koks med lägsta möjliga
ask-, svavel- och fosforhalt. Kolet måste vara bituminöst och väl bakande utan att pösa
upp. Vid kokskol lägges huvudvikten på stort koksutbyte, och vid gaskol önskas
visserligen utbyte av god koks, men vikt lägges även på ett gott utbyte av gas med tillräckligt
högt värme värde.

Generatorkol måste vara ganska magra. Vid bituminösa kol bildas större mängd
svårförgasbar tjära, som sätter igen ledningar, ventiler, spjäll o. d. Vidare böra kolen icke
baka eller sintra, och askan får ej slagga. Lämpligast äro magra, gasrika stenkol samt
antracitiska kol och antraciter.

Vid utväljande av stenkol måste dels göras analys och värme värdesbestämning på
stenkolet, dels bör man göra direkt proveldning, så att praktisk erfarenhet vinnes om
stenkolets lämplighet för avsett ändamål. Stenkol från samma gruva och t. o. m.
gruvdistrikt uppvisa icke så stor variation i fråga om de egenskaper, som avgöra ett stenkols

Tabell III. Analysniedeltal för stora kol.

1 Brännbar substans = renkol Prov i inlämningstillstånd
Flyktiga ämnen % [-Kalorime-triskt värmevärde-] {+Kalorime- triskt värme- värde+} kcal Vatten % Aska % Effektivt värmevärde kcal
South Wales:
Antracit 6.1 8 630 1.8 4.5 7 880
Ångkol . • 14.0 8 630 1.4 6.2 7 760
South Yorkshire 37.4 8 260 6.6 5.8 6 950
Durham 36.3 8 510 2.4 8.0 7 360
Northumberland 38.3 8 230 7.7 8.9 6 590
Skotska 40.5 8 000 10.7 7.4 6 250
Westfaliska gasflamkol 32.8 8 470 4.2 7.1 7 250
Oberschlesiska 37.6 8 080 5.9 5.3 6 890
Skånska 41.0 7 610 16.5 12.2 5140

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:19:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free