Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Flytande bränslen - Bergoljeprodukter, bergoljans utvinnande och bearbetning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYTANDE BRÄNSLEN. BERGOLJEPRODUKTER, BERGOLJANS BEARBETNING. 493
Tabell VII. Ungefärliga utbytessiffror av olika bergoljeprodukter.
Bergolja Utbyte av:
bensin % fotogen och solarolj a % smörjoljor och återstod
Pennsylvania 30—40 30—50 20—30
Midcontinent 29—43 11—40 27—33
Texas 0—15 32—42 52—58
Mexiko (Panuco) c:a 3 0—10 87-97
Rysk (Baku) 2—10 25—35 50—65
Fig. 337. Behållare med rörverk för behandling av
bergolje-destillat med kemikalier eller blekjord.
bergoljor utföres icke någon fortsatt destillation, utan den efter solaroljefraktionen
kvarblivande återstoden användes direkt till brännolja för dieselmotorer och till eldningsolja
(pannbrännolja). Asfaltbasoljor ge en återstod, som utgöres av bergoljeasfalt.
Tabell VII innehåller utbytessiffror av de olika produkterna ur några typiska
bergoljor.
Vid den direkta destillationen kan man endast få ut ur bergoljan redan färdigbildad
bensin, fotogen och solarolja, men genom den hastiga utvecklingen av motorismen har
behovet av bensin och andra
lättflyktiga motorbränslen
ökats starkt. Man har nu
genom den s. k.
krackproces-sen kunnat betydligt höja
utbytet av dessa
motorbränslen ur bergoljan, och
f. n. utgör i Förenta
Staterna krackbensinen 40—50 %
a, v hela bensinproduktionen.
Krackningen består
däri, att de stora
molekylerna i svårflyktiga
kolväten genom överhettning
spaltas i mindre molekyler,
så att lättflyktiga kolväten
uppstå. Krackningen
utföres så, att oljan upphettas
i rörugn vid upp till 70
atmosfärers tryck till c:a
450° C temperatur, varefter
oljan ingår i reaktionstorn,
där omsättningen
fullbordas. Fig. 336 visar exempel
på en krackningsanläggning
enligt Dubbs’ system.
Genom destillation avskiljas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
