Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Flytande bränslen - Bergoljeprodukter, bergoljans utvinnande och bearbetning - Bensin - Fotogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
OM BRÄNSLEN.
lättflyktiga fraktioner, medan mellanfraktioner som regel återgå till krackningsugnem
Vanligen drives destillationen av krackdestillatet så långt, att endast en tjockflytande,,
starkt kokshaltig återstod erhålles. För att öka bensinutbytet kombineras ofta
krack-ningen med hydrering.
De enligt ovan angivna metoder direkt eller efter krackning erhållna fraktionerna
och återstoderna bearbetas vidare genom raffinering och blandning till handelsprodukter
av lämplig beskaffenhet. Raffineringen utföres dels med kemikalier, nämligen först med
svavelsyra och sedan med natronlut samt i vissa fall med speciella avsvavlingsmedel,
dels genom behandling med filter- eller blekjord. Denna behandling med
kemikalier och blekjord utföres i behållare med konisk botten och rörverk. Se fig. 337.
Härvid avlägsnas diverse föroreningar samt för oxidation lätt utsatta omättade kolväten.
Bensin.
Ur råbensin kan genom förnyad fraktionerad destillation eller genom fraktionering
direkt vid den primära destillationen samt efterföljande raffinering utvinnas följande
viktigare bensinprodukter:
1. Petroleter, fraktion c:a 40—80° C, användes till lösningsmedel, mestadels på
laboratorier.
2. Tvättbensin, fraktion 90—140° C, användes till kemisk tvätt, varvid den för
undvikande av eldfara genom friktionselektricitet ofta försättes med litet magnesiatvål.
3. Motorbensin för vanliga motorer till bilar, båtar och stationära ändamål har en
slutkokpunkt av 205° C, medan till flygmotorer användes s. k. flygbensin av något trängre
kokgränser. Övre kokgränsen får hos denna ej överstiga 180° C.
4. Tung- eller lackbensin, fraktion mellan 140 och 210° C, användes som
ersättning för terpentinolja till lösningsmedel i oljefärger och fernissor.
Bensins kemiska sammansättning är något olika allt efter ursprunget, varvid
amerikansk bensin är mera väterik än rysk. Den förra och därmed besläktade bensiner hava
en kolhalt av 84.0—84.5 och vätehalt 15.5—16.5 %. Rysk och likartade bensiner hava
en kolhalt av 85.0—85.5 % och 14.o—15.0 % väte. Effektiva värmevärdet ligger
omkring 10 300—10 500 kcal. Specifika vikten hos bensiner varierar mellan 0.71 och 0.7 5.
För bensins praktiska användbarhet i motorer äro destillations- och
kracknings-egenskaperna avgörande.
Vid vanlig motorbensin fordrar man, att vid destillation på laboratoriet i en
standardapparat destillationen skall börja under 50° C, högst 10 % skola hava överdestillerat
vid 50° C och minst 10 % vid 70° C, minst 50 % måste destillera över till 125° C,
destillationens slutpunkt får ej ligga högre än 205° C, och vid slutpunkten skall minst
96 % hava destillerat över.
Krackningsegenskaperna skola motsvara ett s. k. oktanvärde av minst 65.
Fotogen.
Fotogenfraktionen omdestilleras som regel icke, men underkastas däremot en mera
kraftig behandling med kemikalier och filterjord än råbensinen. Hos fotogen, avsedd till
s. k. lysolja för fotogenlampor och fotogenkök, erfordras, att omättade och aromatiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
