Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Flytande bränslen - Tjocka brännöljor - Bensin ur naturgas och andra gasblandningar - Lättflyktiga, flytande bränslen genom hydrering av oljor och tjäror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496
OM BRÄNSLEN.
Tabell VIII, Fordringar på motorbrännoljor.
1 0 1 j e t y p
Solarolja (Typ I) Brännolja
II III IV
Viskositet, Vk max 9/20° C 35/20° C 70/20° C 100/50° C
Asfalt, %, max 0.1 1.0 1.2 12
Aska, %, max 0.01 0.03 0.05 0.10
Vatten, %, max 0.1G 1.0 1.0 1.0
Mek. föroren., %, max spår 0.1 0.5 0.5
Svavel 1.5 2.0 • 2.5 -—
Eff. värmevärde, kcal, min 10000 9 800 9 700 9 500
Bensin ur naturgas och andra gasblandningar.
»
Vanligen i samband med bergolja utvinnes natur- eller jordgas. Särskilt i Förenta
Staterna tillgodogöras stora mängder sådan gas. Naturgas innehåller 95—99 % metan, och
dess effektiva värmevärde uppgår till c:a 8 400 kcal. Denna innehåller ofta en viss halt
bensinkolväten, och dessa kunna tillvaratagas genom gasens tvättning med solarolja. I
Förenta Staterna torde mängden på detta sätt erhållen naturgasbensin röra sig om c:a
10 % av hela bensinproduktionen. Naturgasbensin torde sällan användas ensam, utan
inblandas i vanlig bergoljebensin. Genom tillsats av naturgasbensin med dess stora halt
av lättflyktiga kolväten kommer bensinblandningen att göra motorer mera lättstartade
vid kall väderlek.
Naturgas, men även gaser från bergoIjedestillation, särskilt från dess krackning,
innehåller omättade kolväten, vilka med tillhjälp av vissa ämnen, såsom
aluminium-klorid, kunna »kondenseras», varvid de små molekylerna i de gasformiga kolvätena förenas
till de större kolvätemolekyler, som ingå i bensin och andra flytande bränslen. Denna
reaktion är till sin princip rakt motsatt krackningen. Den torde ej ännu hava fått så stor
industriell tillämpning, men den är just på väg att införas i tekniken. Kondensationen
kan dessutom drivas så långt, att »syntetiska» smörjoljor erhållas. Kondensationsmetoden
håller på att utexperimenteras i fabriksskala såväl i Tyskland som i Förenta Staterna.
jLättflyktiga, flytande bränslen genom hydrering av
OLJOR OCH TJÄROR.
Utbytet av bensin, fotogen och solarolja vid krackningsprocessen uppgår vid väterika
bergoljor till omkring 50 %, vid mindre vätehaltiga blir utbytet lägre. Detta beror på
att dessa lättflyktiga fraktioner äro mera väterika än bergoljan, och återstoden blir så
vätefattig, att den endast lämpar sig till asfaltframställning.
Genom hydrering kan nu det behövliga vätet tillföras, och detta sker genom att man
i närvaro av mot svavel okänsliga katalysatorer låter vätgas reagera vid hög temperatur
och högt tryck på de ämnen, som skola hydreras. Som katalysatorer användas bl. a.
föreningar av volfram och molybden. Till hydrering kunna användas tjocka mindervär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
