Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Fett Och oljor. Av C. W. A. Kleine - Olika slag av vegetabiliska oljor och fetter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528
FETT OCH OLJOR.
Frukterna, vilka likna små körsbär, kokas antingen i vatten eller ånga, varefter den
kokta massan pressas i s. k. kilpressar. Fettet avrinner, och återstoden användes som
gödningsämne.
Japantalgen är av hård, vaxliknande konsistens, gulvit till grönvit, nästan
lukt-och smaklös. Den smälter vid 45—52° C. Japantalgen användes huvudsakligen inom
stearin- och tvättmedelsindustrierna samt vid framställning av skokräm och bonvax.
Olivolja. I Medelhavsländerna, på Pyreneiska halvöns sydvästra och Marockos
nordvästra delar samt i vissa delar av Amerika, Asien och Australien odlas oljeträdet.
Inom samma områden förekommer även det vilda, buskliknande oljeträdet, vars frukter
dock på grund av sin litenhet sällan tillvaratagas. Frukten, vilken kallas oliv, liknar
närmast ett litet, avlångt plommon. Världsproduktionen av olja beräknas till 225 000
ton per år. Olivens fruktkött innehåller mellan 50—60 % olja, den oskalade kärnan
endast 7 till 10 %. Vanligen användes hela oliven vid oljeberedning, och endast
undantagsvis avlägsnas kärnan före olj eutvinningen.
De oliver, som skola användas till olivoljeutvinning, böra skördas, innan de blivit
fullt mogna. Skörden tillgår i allmänhet så, att man under träden utbreder
presenningar och sedan skakar ned oliverna. Vid denna sorts skörd kan det dock icke
undvikas, att såväl omogna som mogna och övermogna oliver samt blad, kvistar och grenar
komma med, vilket givetvis icke är till fördel för olivoljans kvalitet. Tyvärr ställer sig
plockandet för hand alltför dyrt för att allmänt kunna genomföras och förekommer
därför endast på sådana ställen, där arbetslönen är låg.
De skördade oliverna läggas ned i vidjekorgar och tvättas genom att nedsänkas i
vattenbehållare eller rinnande vatten. Vid denna tvättningsprocedur avlägsnas
föroreningarna. De tvättade oliverna sorteras härefter på stora bord för hand för avlägsnande
av omogna och övermogna frukter. Härefter bearbetas oliverna på maskiner, vilka
söndermala dem till en grötliknande massa, vilken fylles i påsar av tyg. De fyllda
påsarna utsättas i pressar av olika konstruktion för tryck. Denna avpressning sker i
flera tempon och med stigande tryck. I de större fabrikerna användas hydrauliska
pressar, i de mindre de s. k. spindelpressarna, och på enstaka ställen användes ännu den
primitiva kilpressen.
Oljan från första och andra pressningen kallas i Frankrike »Huile Vierge». Den från
tredje pressningen erhållna oljan kallas prima olja eller säljes under fantasinamn.
Återstoden i presspåsarna innehåller fortfarande olja, vilken utvinnes efter olika metoder.
En av dessa är att återstoden fuktas och ånyo förmales samt pressas. Vid denna
pressning erhålles en tertia sorts olja kallad »Lavatolja», vilken också användes som
matolja. Ett annat sätt att utvinna den resterande oljan är att extrahera pressåterstoden
med lösningsmedel. De så erhållna oljorna kunna dock icke användas som matolja utan
användas i tvättmedelsindustrin. Den genom extraktion erhållna oljan är grön till
grönrödbrun och av oangenäm smak och lukt. Handelsbenämning på denna olja är
sul-furolja.
Olivolja från första till tredje pressningen är ljusgul till gulgrön och har typisk
lukt och smak. Den stelnar vid — 4 till — 8° och smälter vid + 2° C. Den användes
som matolja och för medicinska ändamål.
Jordnötsolja. Denna olja utvinnes ur de nötliknande frukterna från vissa
legu-minosarter, vilka odlas i tropiska och subtropiska länder, huvudsakligen i Afrika och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
